Humant papillomvirus (HPV) är ett virus med fler än 100 olika stammar som sprids genom direkt hudkontakt. En del stammar överförs sexuellt, och några av dessa kan leda till livmoderhalscancer och andra cancerformer. Dessa kallas högriskstammar – men de orsakar inte leukemi. Leukemi är en cancerform som drabbar blodet eller benmärgen och finns i flera olika varianter.
HPV är den vanligaste sexuellt överförbara infektionen, bland annat enligt den amerikanska folkhälsomyndigheten CDC. De flesta som får viruset får inga symtom alls och drabbas aldrig av några negativa hälsoeffekter. Hos vissa utvecklas däremot genitala vårtor. De stammar som orsakar vårtor kallas lågriskstammar, och ingen av dem orsakar leukemi.
Högriskstammar av HPV kan hos vissa personer leda till cancer. Män med högrisk-HPV löper en liten ökad risk för analcancer och peniscancer. Kvinnor riskerar framför allt livmoderhalscancer, och mer sällan anal-, vaginal- eller vulvacancer. Ingen av dessa stammar orsakar dock leukemi.
Genom regelbunden cellprovsundersökning (i Sverige kallad cellprovsprogrammet) kan cellförändringar på livmoderhalsen upptäckas tidigt. Förändringarna kan sedan testas och behandlas innan de utvecklas till cancer.
HPV sprids genom hudkontakt med en smittad person. Den sexuellt överförda formen sprids oftast via vaginalt och analt samlag, men även hudkontakt mot könsorganen räcker för smitta. Det enda sättet att helt undvika HPV är att avstå från all sexuell aktivitet.
Om du är sexuellt aktiv kan du minska risken genom att:
Det finns också vaccin mot HPV. I Sverige erbjuds gratis HPV-vaccination till alla barn i skolår 5–6 inom det nationella vaccinationsprogrammet, vilket ger ett gott skydd mot både livmoderhalscancer och genitala vårtor.
Det finns flera typer av leukemi: barnleukemi, akut lymfatisk leukemi (ALL), akut myeloisk leukemi (AML), kronisk lymfatisk leukemi (KLL) och kronisk myeloisk leukemi (KML). Enligt American Cancer Society står barndomsleukemi för ungefär en tredjedel av alla cancerfall hos barn. Orsaken till barnleukemi är okänd, men det finns ingen misstänkt koppling till HPV.
Både akut och kronisk lymfatisk leukemi börjar i vita blodkroppar som kallas lymfocyter och som bildas i benmärgen. Akut lymfatisk leukemi växer snabbt, medan kronisk lymfatisk leukemi utvecklas långsamt. De exakta orsakerna är inte kända, men strålningsexponering, vissa kemikalier och vissa virus (dock inte HPV), ärftliga syndrom, etnicitet och kön räknas som riskfaktorer för ALL. Vid KLL är exponering för kemikalier, familjehistoria och etnicitet riskfaktorer. HPV är alltså inte en riskfaktor och inte heller kopplad till lymfatisk leukemi.
Akut och kronisk myeloisk leukemi uppstår i de blodbildande cellerna, utöver lymfocyterna. Akut myeloisk leukemi växer snabbt; orsaken är okänd, men rökning, kemikalieexponering, strålning, blodsjukdomar, medfödda syndrom och kön betraktas som riskfaktorer.
Kronisk myeloisk leukemi växer långsamt. Man tror idag att KML orsakas av genetiska förändringar som skapar en ny kromosom, den så kallade Philadelphia-kromosomen. Den finns i leukemicellerna hos de flesta med sjukdomen och leder till en gen som bildar ett protein som får cellerna att dela sig och växa snabbare än normalt – vilket är själva cancern. Riskfaktorer för KML är strålnings exponering, etnicitet och kön. HPV är inte en riskfaktor för leukemi och inte heller kopplad till myeloid leukemi.
HPV är en vanlig och ofta ofarlig virusinfektion som i vissa fall kan orsaka livmoderhalscancer och andra cancerformer i könsorganen. Det finns dock inget vetenskapligt samband mellan HPV och leukemi. Leukemi har andra orsaker och riskfaktorer, och vaccinering mot HPV skyddar mot virusrelaterade cancerformer – inte mot blodcancersjukdomar.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online