Humant papillomvirus (HPV) är en sexuellt överförbar infektion som hos kvinnor kan orsaka livmoderhalscancer. Det finns fler än 100 kända stammar av viruset, och namnet kommer från de vårtor – så kallade papillom – som viruset kan ge upphov till.
Eftersom HPV är ett virus förökar det sig genom att tränga in i kroppens celler och få dem att mutera, vilket gör att viruset kan kopieras vidare. När en viss stam väl har etablerat sig i kroppen kan den behandlas men inte botas. Viruset kan därför finnas kvar i kroppen under lång tid, ofta i ett vilande (latents) stadium, även om symtomen kan lindras. I många fall lyckas dock immunförsvaret självt bekämpa infektionen inom ett par år.
HPV ger sällan upphov till symtom eller komplikationer hos män och är i praktiken mycket svårt att upptäcka hos dem. Kvinnor kan däremot testas för viruset via ett cellprov från livmoderhalsen, ett så kallat pap-test. Vid provtagningen tar läkaren ett vävnadsprov från livmoderhalsen som analyseras med avseende på eventuellt cancerframkallande HPV. Provet skickas sedan till ett laboratorium för vidare undersökning, och om cancer eller cellförändringar påvisas kan läkaren besluta om fortsatt behandling. Eftersom viruset kan finnas i kroppen utan synliga tecken finns det ingen tidpunkt som är bättre eller sämre än en annan för att testa sig.
Behandlingen av HPV beror på vilken stam det rör sig om. Vissa infektioner bekämpas av kroppens eget immunförsvar utan någon behandling alls. Andra kräver lokal behandling med läkemedel, kirurgisk borttagning av papillomvårtor eller, i svårare fall, kemoterapi.
Spridningen av HPV kan minskas genom säkrare sex, till exempel genom att partnern använder kondom. Idag finns dessutom vaccin som skyddar mot de farligaste stammar av viruset. Vaccinet Gardasil ges till unga kvinnor och skyddar ursprungligen mot de fyra mest farliga stamstyperna, medan nyare versioner täcker ännu flera stammar. Eftersom infektionen inte kan botas är förebyggande arbete desto viktigare.
Risken att smittas av HPV bedöms vara större för den som haft många sexualpartners, inte lever i en monogam relation, börjat ha sex i tidig ålder (16 år eller yngre) eller är yngre än 25 år.
Eftersom vaccinet endast skyddar mot vissa stammar av viruset bör kvinnor fortsätta gå på regelbundna gynekologiska kontroller med cellprov – årligen eller varannan år – för att kunna upptäcka eventuell livmoderhalscancer i tid.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online