Kronisk hypoglykemi – vanliga symtom och varningstecken

Hypoglykemi, det vill säga lågt blodsocker, kan ge upphov till en mängd olika symtom, och besvären kan variera från episod till episod. Personer med kronisk hypoglykemi kan ibland vara helt symptomfria, medan andra lider av magbesvär, trötthet, svimningsanfall och kramper. Nedan följer en översikt över några av de vanligaste klagomålen hos patienter med kronisk hypoglykemi.

Darrningar och skakningar

Darrande händer och ben är vanligt förekommande hos personer med kronisk hypoglykemi. Dessutom kan extremiteter som näsa, fingrar och tår kännas onaturligt kyliga vid beröring, eftersom kroppen drar åt sig blodflödet från periferin när blodsockret är lågt.

Svettningar

Ett annat typiskt symtom är svettiga händer och fötter. Detta noteras ofta i fastande tillstånd, till exempel på morgonen före frukosten, eller under längre intervall mellan måltider. Kalla svettningar utan uppenbar anledning kan vara ett tidigt tecken på fallande blodsockernivå.

Begär efter socker och sötsaker

Kroppen försöker kompensera för bristen på glukos genom att skapa ett starkt begär efter snabba kolhydrater, exempelvis choklad, apelsinjuice eller läsk. Just därför har många patienter med kronisk hypoglykemi svårt att gå ner i vikt, trots goda avsikter med kosten.

Magbesvär

Det första tecknet på att blodsockret håller på att sjunka är ibland en plötslig hungerkänsla eller illamående. I svårare fall kan kronisk hypoglykemi även leda till kräkningar och allmänt obehag i magen.

Neurologiska problem

Ett akut hypoglykemiskt anfall kan i värsta fall leda till medvetslöshet, krampanfall och bestående hjärnskador. Ofta finns dock mer subtil neurologiska signaler som tyder på hypoglykemi: koncentrationssvårigheter och en känsla av "hjärndimma" är båda välkända följder av långvarigt lågt blodsocker.

När bör du söka vård?

Om du misstänker att du lider av återkommande hypoglykemi är det viktigt att kontakta vården. Läkaren kan undersöka dina blodsockervärden, bland annat via ett blodprov, och hjälpa dig att ta reda på orsaken. Behandlingen innebär ofta kostförändringar med regelbundna måltider och mindre mängder snabba kolhydrater, men i vissa fall krävs även medicinsk utredning för att utesluta underliggande sjukdomar.