Kortisol är ett kortikosteroid och ett av kroppens absolut viktigaste hormoner. Det bildas i binjurarna och har mycket omfattande funktioner – det styr kroppens inflammationshämmande verkan, reglerar blodsockernivåerna och påverkar blodtrycket. Kortisol spelar dessutom roll för muskelstyrkan och reglerar kroppens salt- och vätskebalans.
Onormalt höga eller låga kortisolnivåer kan därför ge upphov till en rad olika hälsoproblem. Här går vi igenom hur hormonet påverkar glukosomsättningen och vad du bör känna till inför exempelvis ett blodsockertest.
Kortisol frigör lagrat glukos från cellerna och ser på så sätt till att kroppen får den energi den behöver. Hos personer med glukosintolerans kan dock kortisolnivåerna ligga förhöjt, visar en studie publicerad i tidskriften The Journal of Clinical Endocrinology and Metabolism. Detta kan i sin tur bidra till förändringar i dygnsrytmen, vilket ytterligare kan störa kroppens ämnesomsättning.
Kortisol är ett av kroppens så kallade "kamp eller flykt"-hormoner, som förbereder organismen på plötslig och oväntad stress. Under normala förhållanden ligger kortisolnivåerna som högst under morgontimmarna, vilket hjälper kroppen att vakna upp och komma igång. Under senare delen av kvällen är nivåerna som lägst, vilket gör det möjligt för kroppen att varva ner och vila.
Ett fasteblodsockerprov (glukostest) tas vanligtvis på morgonen, efter att patienten inte ätit eller druckit något annat än vatten sedan kvällen innan. Om blodet tas alldeles för tidigt på morgonen finns det risk att provet visar ett falskt högt värde. Orsaken är den så kallade "dawn effect" – morgonens naturligt förhöjda kortisolnivå, som lyfter blodsockervärdet.
Flera medicinska studier tyder på att ett glukosvärde som mäts två timmar efter en måltid är en mer träffsäker indikator på förekomst eller frånvaro av diabetes än ett fastevärde. Detta beror bland annat på att kroppens hormonbalans, inklusive kortisol, varierar under dagen och påverkar blodsockret olika beroende på tidpunkt.
Kring kroniskt förhöjda kortisolnivåer råder det betydande kontroverser inom forskningen. Frågan om huruvida långvarigt höga nivåer faktiskt skadar kroppen och leder till viktökning är omdiskuterad. Trots detta har en hel industri växt fram kring kosttillskott som påstås sänka kortisolet och bota dessa besvär – produkter vars effekt ofta saknar vetenskapligt stöd.
Är du orolig för dina kortisol- eller blodsockernivåer är det alltid bäst att kontakta vården för en korrekt utredning, snarare än att testa okontrollerade preparat på egen hand.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online