Ryggmarvsanatomi och infektionsbarriärer
Nej, bakterier kan inte färdas genom intakt ryggmärg. Ryggmärgscolumner ger flera robusta barriärer som skyddar ryggmärgen från infektion.
Skyddande lager (utifrån och in)
- Kroppar av ryggkotor: Kortikal ben — opåträngliga för mikrober.
| Diskar mellan ryggkotor: Fibrokartilag — avaskulära, resistenta. |
| Ligament: Framre/bakre longitudinella, ligamentum flavum — tät bindväv. |
| Epiduralt utrymme: Fett, venös plex — potentiell spridningsväg om bruten. |
| Dura mater: Hård yttre meningelager. |
| Arachnoidea mater: Melllager. |
| Subaraknoidalt utrymme: CSF — kan överföra infektion om inträngd. |
| Pia mater: Ömma inre lager fästs vid märg. |
| Ryggmärgsparenkym: Neural vävnad. |
Hur infektioner NÅR ryggmärgen
- Hematogen spridning: Bakteremi → utsäde (vertebral osteomyelit → epidural abcess → meningit).
- Direkt utbredning: Retrofaryngealt/paraspinalt abcess → ryggkropp → epiduralt utrymme.
- Jatrogen: Lumbalpunktion, epidural kateter, kirurgi.
- Trauma: Öppen fraktur med kontaminering.
Kliniska syndrom
- Vertebral osteomyelit: Ryggsmärta, feber, förhöjt ESR/CRP.
- Epiduralt ryggmärgsabcess: Kompression → neurologiskt deficit (akut).
- Meningit: Huvudvärk, nackstevhet, fotofobi.
- Intramedullärt abcess: Sällsynt; fokala defikter.
Nyckelpoäng
Bakterier når märgen via blodströmmen eller direkt utbredning från intilliggande infektion, inte genom att penetrera intakt ben/ligament. Ryggmärgen är en fästning — men när den väl brutits är konsekvenserna allvarliga.
