Alfa-blockerare och alfa-adrenerga blockerare – vad är egentligen skillnaden?

Samma medicin, två namn

Alfa-blockerare och alfa-adrenerga blockerare är två namn på exakt samma typ av läkemedel. De verkar genom att blockera effekterna av adrenalin (epinefrin) och andra hormoner i kroppen. Alfa-blockerare används bland annat för att behandla högt blodtryck, hjärtsvikt och vissa andra tillstånd.

Hur fungerar alfa-blockerare?

Adrenalin och liknande hormoner kan få blodkärlen att dras ihop och hjärtat att slå snabbare. Genom att blockera dessa effekter hjälper alfa-blockerarna till att sänka blodtrycket och minska belastningen på hjärtat. Blodkärlen slappnar av, vilket gör att blodet kan strömma lättare genom kroppen.

Vilka typer av alfa-blockerare finns det?

Det finns två huvudtyper av alfa-blockerare:

• Selektiva alfa1-blockerare: Blockerar endast adrenalinets effekt på kroppens alfa1-receptorer, som finns i blodkärl, hjärta och andra organ. Exempel på läkemedel är doxazosin, prazosin och tamsulosin.
• Icke-selektiva alfa-blockerare: Blockerar både alfa1- och alfa2-receptorerna. Alfa2-receptorer finns i centrala nervsystemet och i andra organ. Exempel är fentolamin och fenoxibenzamin.

Vad används alfa-blockerare mot?

Alfa-blockerare används vid en rad olika tillstånd, däribland:

• Högt blodtryck (hypertoni)
• Hjärtsvikt
• Kärlkramp (angina)
• Godartad prostataförstoring (BPH)
• Raynauds sjukdom

Selektiva alfa1-blockerare, som tamsulosin, används ofta specifikt för att lindra urineringsbesvär vid godartad prostataförstoring, eftersom de slappnar av muskulaturen i prostatan och blåshalsen.

Vilka biverkningar är vanliga?

De vanligaste biverkningarna av alfa-blockerare är:

• Yrsel
• Svimmingskänsla
• Huvudvärk
• Trötthet
• Illamående
• Diarré
• Förstoppning
• Muntorrhet
• Suddig syn
• Nästopp

Vem bör inte använda alfa-blockerare?

Alfa-blockerare bör inte användas av personer med:

• Tidigare allvarliga allergiska reaktioner
• Tidigare svimningsanfall (synkope)
• Ortostatisk hypotension (lägt blodtryck vid uppresning)
• Hjärtsvikt
• Prostatacancer

Hur tas alfa-blockerare?

Alfa-blockerare tas vanligtvis en eller två gånger per dag, med eller utan mat. Doseringen anpassas efter vilket tillstånd som ska behandlas och hur den enskilda patienten svarar på läkemedlet. Den första dosen rekommenderas ofta på kvällen, eftersom risken för yrsel är störst i början av behandlingen.

Vilka risker finns med alfa-blockerare?

Den allvarligaste risken med alfa-blockerare är ett plötsligt blodtrycksfall, vilket kan leda till svimning (synkope) och andra komplikationer – särskilt om man reser sig hastigt. Övriga möjliga risker innefattar:

• Förvärrad hjärtsvikt
• Stroke
• Hjärtinfarkt
• Njursvikt
• Leversvikt
• I mycket sällsynta fall dödlig utgång

Tala alltid med din läkare om riskerna och fördelarna med alfa-blockerare innan du påbörjar behandlingen.