Mjältatrofi avser att mjälten krymper och försvagas – ett tillstånd som fått ökad uppmärksamhet i takt med att mjältens betydelse för immunförsvaret blivit tydligare, inte minst genom erfarenheterna efter mjältoperationer (splenektomi). Mjältatrofi kan förekomma i samband med flera olika sjukdomar och kan leda till nedsatt mjältfunktion, så kallad hyposplenism, eller i svåra fall aspleni, vilket kan få allvarliga konsekvenser för hälsan.
Mjälten spelar en central roll i immunförsvaret genom att filtrera blodet samt upptäcka och försvara kroppen mot skadliga främmande ämnen. Celltyper som makrofager och dendritiska celler fångar upp antigener i blodet som passerar genom mjälten och transporterar dem dit, där ett immunsvar aktiveras. B-celler producerar då antikroppar som bekämpar bakterier och virus.
"Atrofi" betyder tillbakabildning eller försvagning. När mjälten atrofierar blir den mindre i storlek och kan inte längre fungera som den ska. En nedsatt mjältfunktion benämns hyposplenism. Fortsätter atrofin kan hyposplenismen övergå i aspleni, vilket innebär att kroppen fungerar som om personen saknar mjälte helt. Sambandet mellan mjältatrofi och sicklecellanemi samt celiaki (glutenintolerans) är väl känt, men tillståndet förekommer även vid andra sjukdomar.
Eftersom mjälten har en avgörande roll i immunförsvaret löper personer med hyposplenism eller aspleni större risk att drabbas av bakteriella infektioner. De kan också insjukna i svårare former av virala infektioner och andra infektionssjukdomar, exempelvis malaria. Liksom efter en bortopererad mjälte omfattar risken även sepsis (blodförgiftning) – ett allvarligt och potentiellt livshotande tillstånd.
Enligt dr Mazen Sabah, dr Rosemary Phillips och dr Jeffrey Phillips i en artikel från mars 2008 i tidskriften Medicine On-line är Streptococcus pneumoniae (pneumokocker) den vanligaste orsaken till sepsis hos personer utan fungerande mjälte, och står för upp till 90 procent av dessa fall. Pneumokocker är bakterier som orsakar lunginflammation och andra infektioner, däribland hjärnhinneinflammation.
Vaccination är ett viktigt skydd mot risken för dödlig sepsis. Forskarna, verksamma vid avdelningen för intensivvård på Princess Alexandra Hospital i Harlow, Storbritannien, rekommenderar att patienter med aspleni eller nedsatt mjältfunktion vaccineras mot pneumokocker, Haemophilus influenzae typ b (Hib), meningokocker av grupp C samt influensa. Rekommendationerna kan dock variera något mellan olika länder, så det är klokt att följa de nationella riktlinjer som gäller.
Har du mjältatrofi är det viktigt att vara medveten om den ökade risken för allvarliga bakteriella eller andra infektioner. Kontakta din läkare för att diskutera lämpliga förebyggande åtgärder och vad du bör göra i en akut situation – god kunskap om ditt tillstånd kan göra stor skillnad.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online