Vilka är orsakerna till multipelt myelom?

Multipelt myelom, även kallat myelom eller plasmacellsmyelom, är en ännu obotlig men behandlingsbar cancerform – en blodsjukdom som drabbar kroppens plasmaceller. Plasmaceller bildas i benmärgen och utgör en viktig del av immunförsvaret, eftersom de producerar antikroppar som hjälper kroppen att bekämpa sjukdomar och infektioner.

Vid multipelt myelom blir dessa celler onormala, börjar dela sig okontrollerat och kan bli elakartade. De sprids med blodbanan och samlas i benmärgen, där de orsakar bestående skador på den friska vävnaden. Ju mer du vet om sjukdomen, desto bättre förutsättningar har du att få effektiv vård i tid.

Riskfaktorer

Den exakta orsaken till sjukdomen är fortfarande okänd, men flera faktorer kan öka risken att insjukna:

• Kön – män drabbas oftare än kvinnor, enligt Multiple Myeloma Research Foundation.
• Ålder – sjukdomen diagnostiseras vanligtvis hos personer över 45 år, och risken fortsätter att öka med åldern. De flesta patienter är över 65 år.
• Etnicitet – afroamerikaner löper högst risk att utveckla sjukdomen.

Exponering för kemikalier och strålning

Långvarig exponering för strålning kan öka risken för multipelt myelom. Det kan exempelvis gälla sjukhuspersonal som regelbundet utför undersökningar och behandlingar med strålning. Enligt American Cancer Society tyder vissa studier även på att arbetare inom petroleumrelaterade branscher kan ha en förhöjd risk.

Samtidigt bör man komma ihåg att strålningsrelaterade faktorer bara förklaras för en mycket liten andel av alla fall av multipelt myelom.

Genetik och anlag

Multipelt myelom verkar i viss mån förekomma i familjer. Har ett syskon eller en förälder sjukdomen är risken att själv insjukna fyra gånger så stor som normalt. Många patienter har dock inga släktingar med sjukdomen, vilket betyder att ärftlighet inte är någon definitiv markör.

Forskning har dessutom visat att myelomceller ofta uppvisar kromosomavvikelser. Normala celler innehåller 46 kromosomer, men i myelomceller saknas alltid kromosom nummer 13. Denna deletion tycks göra cancern mer aggressiv och mer motståndskraftig mot behandling.

Andra plasmacellssjukdomar

Enligt Mayo Clinic tyder studier publicerade i New England Journal of Medicine på att risken att utveckla multipelt myelom är högre om man redan har MGUS (monoklonal gammopati av okänd betydelse) eller solitärt plasmocytom.

• MGUS kännetecknas av ett onormalt protein som produceras av plasmacellerna. Tillståndet kan med tiden utvecklas till multipelt myelom eller en annan ovanlig form av blod- eller bencancer.
• Solitärt plasmocytom liknar multipelt myelom, men diagnostiseras när endast en enda plasmacellstumör påträffas. Även detta tillstånd kan spridas och övergå i multipelt myelom.

Vanliga symptom att hålla utkik efter

Symptomen i tidiga stadier av multipelt myelom liknar ofta dem vid många andra sjukdomar, vilket kan göra dem svåra att tolka. Vanliga tecken är bland annat:

• Skelettsmärta, oftast i ryggen
• Oförklarliga benbrott, vanligtvis i ryggraden
• Trötthet och svaghetskänsla
• Onormal törst
• Återkommande infektioner och feber
• Oförklarlig viktnedgång
• Illamående och förstoppning
• Frekvent behov att urinera

En säker diagnos kan endast ställas genom en kombination av blodprov, röntgenundersökningar, urinprov och i vissa fall en biopsi. Upplever du något av dessa symptom under en längre period bör du därför kontakta läkare för en utredning.