Antigen och immunogen – vad är egentligen skillnaden?

Antigen och immunogen – vad är egentligen skillnaden?

Inom immunologin används begreppen antigen och immunogen ofta omväxlande, men de betyder inte samma sak. Sambandet kan sammanfattas så här: alla immunogener är antigener, men alla antigener är inte immunogena.

Ett antigen är varje substans som känns igen av immunsystemet, till exempel genom att den binder till antikroppar eller till receptorer på lymfocyter. Ett immunogen går steget längre: det är ett antigen som dessutom har förmåga att på egen hand utlösa ett aktivt immunsvar, det vill säga stimulera produktionen av antikroppar och aktivera immunförsvarets celler.

Därför är inte alla antigener immunogena

Att ett ämne känns igen räcker alltså inte för att immunsystemet ska reagera. Det finns framför allt två förklaringar till varför vissa antigener aldrig blir immunogena:

• Bristande bearbetbarhet: Immunsystemets celler måste kunna ta upp, sönderdela och presentera ämnets fragment för T-celler. Om detta inte är möjligt uteblir immunreaktionen helt.
• Saknade molekylära strukturer: För att vara immunogent krävs oftast tillräcklig molekylvikt, komplexitet och främmandegrad. Saknas dessa egenskaper blir svaret svagt eller uteblir helt.

Exempel: polysackarider kontra proteiner

Ett klassiskt exempel är vissa polysackarider, exempelvis bakteriernas kapselpolysackarider. De fungerar som antigener eftersom antikroppar kan binda till dem, men de är ofta svagt immunogena i sig eftersom de inte kan presenteras för T-hjälparceller på samma sätt som proteiner. Proteiner, å andra sidan, är i regel både antigener och immunogener, eftersom de kan bearbetas internt och effektivt presenteras för immunsystemets celler.

Sammanfattning: Ett immunogen är alltid ett antigen, men ett antigen behöver inte vara immunogent. Skillnaden ligger i förmågan att aktivt starta ett immunsvar – inte bara i förmågan att kännas igen.