Immunologi är den biomedicinska vetenskapsgrenen som studerar immunsystemet — dess struktur, funktion, störningar och manipulation.
Kärnkoncept
- Antigen (Ag): Vilken substans som helst som känns igen som "icke-själv" och utlöser ett immunsvar (proteiner, polysackarider, lipider på patogener, allergener, tumörer, transplanterad vävnad).
- Antikropp (Immunoglobulin, Ig): Y-format protein producerat av plasmaceller (differentierade B-celler) som binder specifikt till ett antigen. Fem klasser: IgG, IgM, IgA, IgE, IgD — distinkta roller.
- Antigen-antikroppbindning: Högst specifik (lås-och-nyckel); bas för immunitet, diagnostik, terapeutika.
Immunsystemets Divisioner
- Medfödd immunitet: Omedelbar, icke-specifik (barriärer, fagocyter, NK-celler, komplement, inflammation).
- Adaptiv immunitet: Försenad, specifik, minne (B-celler → antikroppar; T-celler: CD4+ hjälpare, CD8+ cytotoxiska, regulatoriska).
Vesentliga Processer
- Antigenpresentation (APC → T-celler via MHC).
- Klonalt urval & expansion av specifika lymfocyter.
- Effektorfunktioner: Neutralisering, opsonisering, komplementaktivering, ADCC, cytoxicitet.
- Immunologiskt minne → snabbare, starkare sekundärt svar.
Klinisk Relevans
- Vacciner (inducerar skyddande minne).
- Autoimmunitet (förlust av själv-tolerans).
- Immunbrist (primär/uppköpt).
- Överkänslighet (allergier, anafylaxi).
- Transplantatavstötning.
- Cancerimmunterapi (checkpoint-hämmare, CAR-T).
- Diagnostik (serologi, flödescytometri, ELISA).
Immunologi ligger till grund för modern medicin — från infektionssjukdomar till cancerterapi till bioteknik.
