Alkohols inverkan på immunitet är . Sambandet är inte linjärt; låga och höga intag har motsatta effekter.
Lätt–Måttlig konsumtion (≤1 drink/dag kvinnor, ≤2 män)
- Kan förbättra vaccinsvar och minska inflammationsmarkörer (CRP, IL-6).
- Associerad med lägre förkylningsincidens i vissa observationsstudier.
- Polyfenoler (särskilt i rött vin) kan bidra till dessa effekter.
Tung / Kronisk användning
- Neutrofildysfunktion: Försvårad chemotaxis, fagocytos, oxidativ burst.
- Makrofagpåverkan: Minskad fagocytos och cytokinproduktion.
- T-cellymdbrott: Minskad proliferering, Th1/Th17-obalans.
- B-cellymdbrott: Försvårat antikroppssvar.
- Tarmbarriärstörning: Ökad permeabilitet → bakteriell translocation → systemisk inflammation.
- Cytokindysreglering: Förändrad TNF-α, IL-1, IL-6, IL-10.
Kliniska konsekvenser av tungt bruk
- 2–4× högre risk för pneumoni, TB, sepsis, postoperativa infektioner.
- Dåligt vaccinsvar.
- Fördröjd sårläkning.
- Ökad cancerrisk (immunövervakningsmisslyckande).
Balansen
Avstängning eller lågrisikodrickande (enligt riktlinjer) optimerar immunfunktion. Ingen "immunboostande" mängd rekommenderas för icke-drickare.
