Vilka är symtomen på mjältelymfom?

Mjälten är ett organ som sitter på vänster sida av kroppen, under den nedre delen av revbenen. Dess uppgift är att producera lymfocyter och andra immunceller som hjälper kroppen att bekämpa infektioner. Mjälten renar dessutom blodet från skadade blodkroppar, cellavfall och bakterier. Lymfom är en cancerform som utvecklas i lymfsystemet, där mjälten ingår. Ett problem med denna sjukdom är att symtomen ofta uteblir och först visar sig flera år efter att cancern har börjat utvecklas.

Trötthet

Oförklarlig trötthet kan vara ett av de allra första symtomen på alla typer av lymfom, inklusive mjältelymfom. Tröttheten beror ofta på låga blodvärden, eftersom mjältens nedsatta funktion påverkar blodbildningen.

Buksmärtor

Buksmärtor orsakas vanligtvis av att mjälten förstoras, ett tillstånd som kallas splenomegali. Enligt World Journal of Gastroenterology drabbar cirka 30 till 40 procent av alla fall av non-Hodgkin-lymfom mjälten, vilket gör buksmärtor och tryckkänslighet i övre vänstra delen av buken till ett vanligt tecken.

Aptitlöshet och viktminskning

När mjälten förstoras kan den trycka mot magsäcken och ge en känsla av mättnad redan efter små portioner mat. Det leder till aptitlöshet som med tiden resulterar i oavsiktlig viktminskning – ett symtom som alltid bör tas på allvar.

Nattsvettningar, feber och frossa

Du kan uppleva kraftiga nattsvettningar och frossa i samband med återkommande feber. Febern kan bero på att mjälten inte längre förmår producera tillräckligt med lymfocyter för att bekämpa infektioner, vilket gör kroppen mer sårbar.

Klåda

Svår klåda i händer och fötter kan vara ett symtom på mjältelymfom, och den brukar ofta förvärras under natten. Detta symtom kan uppträda tidigt i sjukdomsförloppet – ibland hela år innan diagnosen ställs – vilket gör det lätt att missa eller feltolka.

Att tänka på

Alla dessa symtom kan även orsakas av andra sjukdomar eller tillstånd, från vanliga virusinfektioner till autoimmuna sjukdomar. Upplever du flera av dessa beskrivna symtom samtidigt, eller om de kvarstår under en längre tid, bör du kontakta din läkare. Genom blodprover, bildundersökningar och vid behov en vävnadsprov kan läkaren ställa en korrekt diagnos och sätta in rätt behandling i tid.