Malaria orsakas av en infektion med en encellig organism som kallas urdjur (protozo). Urdjuren som orsakar malaria är inte fritt levande organismer. Det innebär att de inte kan överleva i någon annan miljö än hos sina vektorer – alltså de myggor som sprider sjukdomen – eller hos sina värdar.
Urdjuren som orsakar malaria tillhör släktet Plasmodium. Enligt Mayo Clinic finns det fyra arter som orsakar sjukdomen hos människor: P. falciparum, P. vivax, P. malariae och P. ovale.
Plasmodier tillhör en grupp urdjur som kallas sporozoer. Enligt Albany School of Public Health kan sporozoer inte förflytta sig på egen hand, utan är helt beroende av sina värdar för att kunna spridas.
Malariaparasiterna tar sig in i människokroppen genom ett bett från en kvinnlig anophelesmygga. Enligt Mayo Clinic fungerar myggan som sjukdomens vektor: den bär på parasiterna men blir aldrig själv sjuk av dem.
Efter att ha överförts från myggan utvecklas parasiterna i kroppen och bildar så småningom en form som kallas gametocyter. Enligt Mayo Clinic omvandlas en del av plasmodierna tillbaka till denna form under infektionens gång, vilket gör att en ny mygga kan ta upp dem när den suger blod – och på så sätt sprida smittan vidare till en ny person.
Enligt Mayo Clinic kan P. vivax, P. malariae och P. ovale ligga vilande i värdens leverceller i flera år innan de orsakar sjukdom. Det gör malaria till en infektion som kan bryta ut igen lång tid efter den ursprungliga smittan, vilket är viktigt att känna till både för drabbade och för vården.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online