Hakmask är en parasitär maskinfektion som kan drabba både människor och djur. Maskarna är små, cirka en centimeter långa, och lever i tarmen där de fäster sig vid tarmväggen. Över en miljard människor världen över beräknas bära på hakmask, även om infektionen är ovanlig i bland annat USA och norra Europa.
En hakmaskinfektion kan i många fall vara helt symtomfri, vilket gör att den lätt förblir oupptäckt. När symtom förekommer är de ofta milda men kan inkludera:
Hakmasklarver tränger in genom huden, ofta via fötterna, och vandrar sedan vidare via blodbanan till lungorna innan de slutligen tar sig till tunntarmen. Den vanligaste smittvägen är kontakt med förorenad jord – till exempel genom att gå barfota eller röra vid infekterad mark i områden där parasiten förekommer. God hygien och användning av skor är därför viktiga förebyggande åtgärder.
Hakmaskinfektioner behandlas med så kallade anthelmintiska läkemedel, det vill säga läkemedel som dödar parasiter. Vanligt förskrivna preparat inkluderar:
Behandlingen är i regel kort och effektiv, och i många fall räcker en eller några få doser för att bli av med parasiterna.
Eftersom hakmaskar fäster sig vid tarmväggen och livnär sig på blod kan en långvarig infektion leda till blodförlust och därmed anemi, det vill säga järnbrist. Detta är särskilt allvarligt för barn, gravida och personer som redan har näringsbrist. Anemi kan behandlas genom ett ökat intag av järn och protein, ofta i kombination med kosttillskott som ordineras av läkare.
Utsikterna för den som drabbas av hakmask är goda. Infektionen kan enkelt behandlas, förutsatt att den upptäcks innan allvarliga komplikationer hinner utvecklas, såsom uttalad näringsbrist eller kraftig proteinförlust. Vid misstanke om hakmaskinfektion bör man därför söka vård för diagnos och behandling i tid.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online