Bakterier är en av de mest talrika och mest mångfaldiga grupperna av organismer på planeten. Inom bestämmande bakteriologi används en rad olika näringsmässiga och biokemiska tester för att identifiera bakterier. Traditionellt har dessa metoder ofta krävt omfattande tid för odling, isolering och analys av bakterierna. Tack vare senare tekniska framsteg har dock snabba detekteringsmetoder kunnat utvecklas.
Gramfärgning används ofta som ett första steg i bakterieidentifieringen. Metoden bygger på ett färgämne, ett avfärgningsmedel och en motfärgning för att skilja bakterier åt utifrån deras cellväggs struktur. Andra vanliga färgningsmetoder är syrafast färgning, sporfärgning och negativ färgning.
När bakterier studeras i mikroskop kan de klassificeras utifrån cellernas form. De vanligaste formerna är baciller (stavformade celler) och kokker (sfäriska celler).
Bakterier odlas ofta samtidigt på flera agarplattor som var och en innehåller olika näringsämnen. Genom detta kan bakterier differentieras vidare beroende på vilka näringsämnen de behöver för att växa, hur deras kolonier ser ut samt – i vissa fall – vilka ämnen som hämmar deras tillväxt.
Bakteriers reaktion på vissa ämnen kan underlätta identifieringen. Ett exempel är katalastestet, där förekomsten av enzymet katalas påvisas genom att väteperoxid tillsätts och bildningen av syrebubblor observeras.
Antikroppar kan användas för att detektera mycket specifika proteiner på en bakteries yta. Detta har möjliggjort utvecklingen av agglutinationstester, ELISA (enzymkopplad immunosorbentanalys) samt Western Blot.
I allt större utsträckning utvecklas och används metoder som gör det möjligt att identifiera bakterier utifrån genetiska markörer i deras arvsmassa. Dessa metoder ger betydligt snabbare resultat och möjliggör en omfattande automatisering av bakterieidentifieringen.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online