Från det tidigaste bekräftade fallet av tuberkulos i det forntida Egypten till H1N1-pandemin 2009 har infektionssjukdomar alltid varit en del av människans liv. De kan ge allt från en lätt snuva till döden inom loppet av några timmar, och varje år dödar de 14–17 miljoner människor världen över. Moderna resvanor gör det dessutom enkelt för smittoämnen att nå alla världens kontinenter – samtidigt som modern medicin och noggranna försiktighetsåtgärder gör det lättare att begränsa och behandla utbrott.
Det finns många smittoämnen som kan orsaka infektionssjukdomar, men de flesta hör till en av fyra kategorier: virus, svampar, bakterier och parasiter.
Virus kräver en värdcell för att föröka sig, men kan överleva utanför kroppen i upp till flera timmar. Vanlig förkylning, influensa, Ebola och HIV är exempel på virus. Bakterier är encelliga organismer som är något större än virus. Till skillnad från virus kan de föröka sig asexuellt och behöver ingen värd för att överleva. Bakteriella infektioner omfattar bland annat bakteriell hjärnhinneinflammation, E. coli, borrelia, salmonella och streptokockinfektioner. Digerdöden orsakades exempelvis av bakterien Yersinia pestis.
Svampar är större än andra smittoämnen och återfinns oftast i jord, på växter och djur samt på huden. Fotsvamp och ringorm är typiska svampinfektioner. Parasiter är små organismer som lever på bekostnad av en annan levande varelse – bandmask, toxoplasmos, trikinos och malaria är vanliga exempel.
Symtomen varierar kraftigt beroende på vilket smittoämne som orsakat infektionen, men de flesta ger feber, aptitlöshet, värk i kroppen och trötthet. Vissa infektioner ger få eller inga symtom alls – HIV och borreliabakterien kan exempelvis finnas i kroppen i flera år innan sjukdomen bryter ut.
Trikinos och salmonella kan orsaka kräkningar och diarré, medan svampinfektioner som fotsvamp ofta ger klåda. Längst ut på spektrumet finns blödningsfebrar som Ebola, vilka i svåra fall kan orsaka blödningar från kroppsöppningarna.
Infektionssjukdomar kan spridas på flera olika sätt. Smitta mellan människor sker genom direktkontakt eller via droppar vid hosta och nysningar. Djur kan smitta människor genom bett, repor samt kontakt med avföring eller urin. Insekter bär på många smittoämnen, bland annat malaria och borrelia.
Intag av kontaminerad mat kan leda till salmonella, E. coli eller bandmask. Vissa infektioner kan dessutom fångas upp genom att bara röra vid ett dörrhandtag som en smittad person nyligen tagit på och sedan gnugga sig i ögonen.
Behandlingen beror på vad som orsakat infektionen. Bakteriella infektioner behandlas med antibiotika, men överanvändning har lett till framväxten av läkemedelsresistenta stammar – MRSA (methicillinresistent Staphylococcus aureus) är ett tydligt exempel.
Svampinfektioner behandlas med lokalbehandling eller antifungala läkemedel i tablettform, medan antiparasitära preparat används mot parasiter. Virus är svårast att behandla. Även om det finns antivirala läkemedel mot vissa typer, som HIV och influensa, saknar de flesta virus en specifik behandling. Vid sådana infektioner handlar vården ofta om att stärka immunförsvaret, bland annat genom intravenöst immunglobulin (IVIG) – ett protein som kroppen använder för att bilda antikroppar.
Många smittoämnen kan förebyggas enkelt genom god personlig hygiän och lite eftertanke. Tvätta händerna ofta, särskilt efter toalettbesök samt före och efter matlagning. Praktisera säkra sexvanor, dela inte tandborste och stanna hemma när du är sjuk.
Vacciner finns mot flera infektionssjukdomar, bland annat polio, mässling, påssjuka, röda hund, stelkramp och influensa. Planerar du att resa till exotiska destinationer bör du ta reda på vilka sjukdomar som är vanliga där och vaccinera dig i god tid om möjligt.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online