1. Hem
  2. Alternativ medicin
  3. Bett och stick
  4. Cancer
  5. Sjukdomar och behandlingar
  6. Tandhälsa
  7. Kost och näring
  8. Familjehälsa
  9. Hälso- och sjukvårdsbranschen
  10. Psykisk hälsa
  11. Folkhälsa och säkerhet
  12. Kirurgi och ingrepp
  13. Hälsa

Bakteriell vs viral meningit: Viktiga skillnader i orsaker, svårighetsgrad och behandling

Meningit: Infektion i hjärnhinnorna

Både bakteriell och viral meningit orsakar hjärnhinneinflammation (huvudvärk, feber, nackstyvhet), men akuthet och hantering skiljer sig kritiskt.

Bakteriell meningit

  • Patogener: S. pneumoniae, N. meningitidis, H. influenzae (Hib), L. monocytogenes (äldre/immunförsvagade), Grupp B streptokocker (nyfödda).
  • Svårighetsgrad: Medicinsk akutnöd; dödlighet 10–30 %; sekler (hörselskada, kognitiva defekter).
  • Ryggmärgsvätska: Hög leukocyter (neutrofila), lågt glukos, högt protein.
  • Behandling: Empirisk IV-antibiotika (ceftriaxon + vancomycin ± ampicillin) + dexametason omedelbart.

Viral (Aseptisk) meningit

  • Patogener: Enterovirus (mest vanlig), HSV-2, VZV, påssjuka, arbovirus, LCMV.
  • Svårighetsgrad: Vanligtvis självbegränsad (7–10 dagar); låg dödlighet.
  • Ryggmärgsvätska: Lymfocytdominans, normal glukos, lätt förhöjt protein.
  • Behandling: Symtomlindrande; IV aciklovir om HSV/VZV misstänks.

Diagnostisk imperativ

Lumbalpunktion (efter CT om indikerat) är avgörande för differentiering; skjut aldrig upp antibiotika vid misstanke om bakteriell meningit.

Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online