Mikroskopisk kolit är en kronisk tarmsjukdom som orsakar inflammation i tjocktarmen. Det finns flera behandlingsalternativ, bland annat antibiotika, antiinflammatoriska läkemedel, oral rehydrering, intravenös vätskebehandling och i sällsynta fall kirurgi. Behandlingen syftar till att kontrollera diarrén och minska inflammationen i tjocktarmen.
Den exakta orsaken till mikroskopisk kolit är okänd, men vissa faktorer tros kunna öka risken att drabbas. Enligt den amerikanska informationsorganisationen National Digestive Diseases Information Clearinghouse kan bakterier eller bakteriella gifter ligga bakom skadorna och inflammationen i tjocktarmen. Mikroskopisk kolit kan också bero på att kroppens immunsystem av okänd anledning angriper friska celler – en så kallad autoimmun reaktion.
Det vanligaste och främsta symtomet vid mikroskopisk kolit är kronisk diarré. Diarrén uppstår när kollagenavlagringar och inflammation stör tjocktarmens förmåga att ta upp vatten. Med tiden kan besvären bli kontinuerliga eller komma i perioder med mindre frekventa episoder. Även om diarré är huvudsymtomet kan andra symtom förekomma, som trötthet och svaghet, viktnedgång, illamående eller kräkningar, uttorkning och buksmärta. Om besvären består bör du söka vård för att få en professionell diagnos.
Mikroskopisk kolit kan bara diagnostiseras genom en mikroskopisk undersökning, eftersom inflammationen sitter i tjocktarmens slemhinna och inte syns på ytan. Under en flexibel sigmoideoskopi eller koloskopi tas små vävnadsprover (biopsier) från olika delar av slemhinnan, som sedan undersöks i mikroskop. Flera biopsier kan behövas för att säkerställa en korrekt diagnos och kunna välja rätt behandling.
Mikroskopisk kolit går ibland över av sig själv, men det finns flera behandlingsmöjligheter. Vissa livsstilsförändringar kan rekommenderas, till exempel att utesluta livsmedel som innehåller laktos och koffein eller att minska fettintaget. Receptfria smärtstillande medel som acetylsalicylsyra (aspirin) och ibuprofen bör undvikas, eftersom de kan förvärra inflammationen.
Antibiotika kan ges för att förebygga eller behandla infektioner. Antidiarréläkemedel används vid svårare diarrébesvär. Eftersom uttorkning kan bli en följd av diarrén används även rehydreringsbehandling för att återställa vätskebalansen. Antiinflammatoriska läkemedel eller kortison (steroider) kan användas för att minska svullnad och inflammation i den drabbade delen av tjocktarmen. Observera dock att långvarig kortisonbehandling kan ge biverkningar som högt blodtryck och benskörhet.
Kirurgi där en del av eller hela den drabbade delen av tjocktarmen tas bort rekommenderas sällan. Operation övervägs endast när tillståndet inte svarat på andra former av behandling eller läkemedel.
Mikroskopisk kolit kallas också lymfocytär kolit eller kollagen kolit. Kvinnor och män mellan 60 och 80 års ålder drabbas i lika hög grad av lymfocytär kolit. Vid kollagen kolit diagnostiseras även de flesta mellan 60 och 80 år, men kvinnor drabbas oftare än män.
Trots att mikroskopisk kolit är en sjukdom i tjocktarmen ökar den inte risken för tjocktarmscancer. Med korrekt diagnos och behandling kan symtomen lindras, vilket gör det möjligt att leva ett friskt och normalt liv.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online