Kan Crohns sjukdom missas vid en koloskopi?

Crohns sjukdom är en kronisk inflammatorisk tarmsjukdom som kan drabba vilken del av matsmältningssystemet som helst – från munnen hela vägen till ändtarmen. Koloskopi är den vanligaste undersökningen för att diagnostisera sjukdomen, men trots det finns det situationer där Crohns sjukdom kan missas.

Hur fungerar en koloskopi?

Vid en koloskopi förs ett tunt, böjligt instrument med kamera i spetsen (ett koloskop) in via ändtarmen för att läkaren ska kunna granska slemhinnan i tjocktarmen. Undersökningen ger ofta god bild av inflammationer, sår och andra typiska förändringar vid Crohns sjukdom.

Varför kan sjukdomen missas?

Det finns flera anledningar till att en koloskopi inte alltid upptäcker Crohns sjukdom:

• Svårtillgängliga områden: Sjukdomen kan sitte i delar av tarmkanalen som inte nås med koloskopiet, exempelvis tunntarmen eller övergången mellan tunn- och tjocktarm (ileocekalventilen).
• Tidigt sjukdomsstadium: I början av sjukdomen kan slemhinnan se helt normal ut, utan synliga förändringar i tjocktarmen.
• Ojämn spridning: Crohns sjukdom uppstår ofta i fläckvisa partier, vilket innebär att friska områden kan dölja inflammerade partier som inte råkar synas under undersökningen.

Kompletterande undersökningar

Om Crohns sjukdom misstänks men inte kan bekräftas vid koloskopi kan läkaren behöva komplettera med andra tester:

• Kapselendoskopi: Du sväljer en liten kamerakapsel som färdas genom matsmältningskanalen och fotograferar framför allt tunntarmens slemhinna.
• Magnetresonans-enterografi (MRE): En specialiserad MR-undersökning av tunntarmen som visar både slemhinna och väggarna runtomkring.
• Dubbelballong-enteroskopi: En avancerad endoskopisk teknik som gör det möjligt att undersöka hela tunntarmens längd.
• Biopsi: Små vävnadsprover tas under koloskopin eller en annan undersökning och analyseras i mikroskop efter tecken på Crohns sjukdom.

Vad avgör undersökningens träffsäkerhet?

Noggrannheten vid koloskopi beror på flera faktorer – bland annat utförarens skicklighet och erfarenhet, hur väl tarmen rengjorts inför undersökningen samt sjukdomens utbredning och svårighetsgrad. I vissa fall krävs upprepade koloskopier eller ytterligare utredning innan diagnosen kan ställas med säkerhet.

Söker du vård för symtom som långvarig diarré, buksmärtor, viktnedgång eller blod i avföringen är det viktigt att nämna detta även om en tidigare koloskopi varit normal. Då kan läkaren bedöma om mer utredning behövs.