IBS (irritabel tarmsyndrom) är en funktionell mag-tarmstörning – inte en sjukdom i traditionell mening – som drabbar människor genom bukbesvär och oregelbundna tarmrörelser. Smärtan kan lindras eller åtminstone förbättras genom flera olika behandlingsalternativ, vilka ofta behöver anpassas efter den enskilda individen och dennes specifika symtom. Bland de vanligaste hjälpmedlen finns kostförändringar, antispasmodika (såsom pepparmynta), fibrer och laxermedel, antidiarrémedel (för patienter med diarrédominerande IBS) samt probiotika. Eftersom IBS påverkas starkt av stress får vissa patienter även antidepressiva läkemedel och stressterapi som en del av smärtlindringen.
Enligt American Journal of Gastroenterology uppger 60 procent av patienterna att deras IBS kan förbättras eller utlösas av mat. Födoämnesallergier och intoleranser kan utlösa symtomatiska reaktioner. Att föra en noggrann dagbok över intagen mat och de symtom som följer kan därför hjälpa patienten att identifiera vilka livsmedel som skapar problem.
Fibrer och laxermedel rekommenderas främst till patienter med förstoppningsdominerande IBS (IBS-C). Fibrer ger volym åt avföringen, vilket gör den lättare att passera. Polyetylenglykol har i kliniska studier visats hjälpa till att öka frekvensen av tarmrörelser, men minskar inte smärtan direkt. Patienter med IBS-C kan dock uppleva att uppblåsthet och därmed sammanhängande smärta lindras när avföringen passerar lättare.
Pepparmyntsolja, hyoscin och kamomill lindrar smärta hos vissa IBS-patienter. Antispasmodiska läkemedel minskar aktiviteten hos krampartade sammandragningar i tjocktarmen, en av de främsta orsakerna till IBS-besvär. De kliniska studier som hittills genomförts visar dock att antispasmodika endast ger tillfällig smärtlindring. Den nödvändiga dosen och konsumtionsfrekvensen varierar dessutom kraftigt mellan individer och har inte studerats i detalj.
Det icke-absorberbara antibiotikumet rifaximin visade sig lindra uppblåsthet hos IBS-patienter som deltog i en klinisk prövning. Säkerheten vid långvarig användning av rifaximin återstår dock att fastställa.
Probiotika, särskilt bifidobakterier, visar goda resultat när det gäller att lindra IBS-symtom och tillhörande smärta. Dessa tillskott finns i många former och olika bakteriestammar. Kliniska studier visar att probiotika är säkra och inte orsakar allvarliga biverkningar.
En av de viktigaste orsakerna till krampartade tarmrörelser är stress. Psykoterapi och antidepressiva läkemedel används därför ofta för att lindra IBS-smärta. Som med alla andra behandlingar kan kognitiv terapi vara nyckeln till lindring för en viss andel IBS-patienter – men tyvärr inte för alla.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online