Irritable Bowel Syndrome (IBS), på svenska ofta kallat irritabel tarm, är en sjukdom som drabbar över 10 procent av alla amerikaner, enligt International Foundation for Functional Gastrointestinal Disorders. Tillståndet kännetecknas av kroniska besvär med tjocktarmen, med bukkramper och smärta, diarré, uppblåsthet och/eller förstoppning.
Ofta går symtomen i cykler – den ena veckan kan du plågas av förstoppning och uppblåsthet, och den nästa av diarré och smärta. Med rätt livsstilsförändringar och behandling går det dock ofta bra att få besvären under kontroll.
Att försumma sömnen eller ha ett oregelbundet dygnsrytm kan ställa hela kroppens system i obalans. Skapa en lugn och behaglig sönmiljö samt en fast kvällsrutin. Undvik att arbeta i sovrummet och ta bort TV:n därifrån. Tänk på komforten i detaljer – temperaturen, sängkläderna och vad du sover i. En vitbrusmaskin, mjuk musik eller en rogivande bok kan hjälpa dig att varva ner och gå från aktiv tid till sömn.
Ett hälsosamt levnadssätt inkluderar alltid fysisk aktivitet. Promenader, simning, bollsport, pilates eller yoga är alla utmärkta träningsformer. Försök hålla ett jämnt och regelbundet schema. Att försöka kompensera missade träningspass med ett enda långt och intensivt pass blir oftast kontraproduktivt – jämnhet ger bättre resultat.
Förenkla ditt kalender och stryk aktiviteter som skapar onödig stress. Prova andningsövningar och meditera dagligen. Känner du dig överväldigad kan samtalsterapi vara ett bra stöd. En stödgrupp kan också hjälpa dig att hitta konkreta strategier för att hantera den stress som inte går att undvika.
Det finns ingen enskild diet som passar alla med IBS. Följ noga vad du äter och hur du mår efteråt – det som ställer till det för dig behöver inte påverka någon annan med samma diagnos. Vissa livsmedel och drycker bör dock generellt undvikas, bland annat friterad mat, koffein, kaffe och alkohol. Begränsa även ditt sockerintag.
Ät mindre portioner och ät långsamt. Sikta på en fettsnål kost rik på fibrer och kolhydrater, med gott om frukt och grönsaker. Många upplever också lindring av en så kallad låg-FODMAP-diet, som ofta provas i samråd med dietist.
Vissa receptfria laxermedel och antidiarrémediciner kan hjälpa, liksom probiotika. Antispasmodika och antidepressiva läkemedel kan också lindra symtomen. Andra preparat kan rekommenderas i just ditt fall, men endast under läkares övervakning. Observera att vissa IBS-läkemedel på marknaden har betydande biverkningar – diskutera därför alltid dina alternativ noggrant med din läkare innan du påbörjar någon behandling.
Kontakta din vårdcentral om symtomen är svåra, försämras över tid eller om du upplever blod i avföringen, oförklarlig viktnedgång eller feber. En läkare kan ställa en korrekt diagnos och utesluta andra tarmsjukdomar, vilket är viktigt för att du ska få rätt behandling.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online