
Irritabel tarm (IBS) är en vanlig funktionell tarmsjukdom som kan kännetecknas av förstoppning, diarré eller växlande besvär av båda delarna. När läkare utreder dessa symtom beställer de ofta laboratorieundersökningar, bland annat en fullständig blodstatus.
Om ett förhöjt antal vita blodkroppar (WBC) påvisas i blodprov eller avföringsprov tyder det på en infektion eller inflammation i kroppen som inte har med IBS att göra. Även om det förhöjda värdet alltså inte beror på IBS kan det vara ett tecken på ett allvarligare medicinskt tillstånd som kräver vidare utredning.
År 1988 samlades en grupp forskare och läkare för att definiera gemensamma kriterier som skulle möjliggöra en mer träffsäker diagnos av IBS. De riktlinjer som gruppen tog fram blev kända som Rom-kriterierna. Sedan dess har de reviderats flera gånger (Rom II, III och IV) och används idag världen över som grund för IBS-diagnostik.
Ett förhöjt antal vita blodkroppar är inte ett symtom på IBS. Det är däremot ett symtom på andra infektioner eller sjukdomar som kan ge besvär som liknar IBS.
IBS är en funktionell sjukdom, vilket innebär att den bara kan diagnostiseras genom uteslutning – det vill säga när alla andra möjliga sjukdomar, infektioner och inflammationer har uteslutits. Normalt ligger antalet vita blodkroppar i blodet runt 4–10 miljarder per liter; värden över detta intervall kallas leukocytos och bör alltid följas upp.
Symtom enligt Rom-kriterierna, tillsammans med laboratorieundersökningar som blodprov, används för att utesluta andra tarmsjukdomar på vägen mot en IBS-diagnos. På så sätt fungerar testerna som ett säkerhetsnät innan diagnosen ställs.
När laboratorietester (blodprov och avföringsprov) utförs som en del av IBS-utredningen visar de om det finns blödningar, inflammerade eller infekterade tarmar. Sådana fynd tyder inte på IBS utan snarare på allvarligare tarmsjukdomar som ofta efterliknar IBS-symtom.
En komplett blodstatus som visar höga vita blodkroppsvärden kan tyda på tarmsjukdomar som divertikelsjukdom, inflammatorisk tarmsjukdom (IBD) – exempelvis Crohns sjukdom eller ulcerös kolit – eller i vissa fall till och med cancer. Därför är det viktigt att läkaren undersöker orsaken noggrant innan en IBS-diagnos fastställs.
Kontakta vården om du får blod i avföringen, oavsiktlig viktnedgång, feber eller nattliga symtom som väcker dig från sömnen, eller om dina magbesvär förändras plötsligt. Tillsammans med förhöjda inflammationsvärden motiverar sådana tecken alltid en fördjupad utredning.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online