Colon irritabile, även känt som IBS (irritable bowel syndrome), är en funktionsstörning med okänd orsak som drabbar tjocktarmen. Sjukdomen är inte smittsam och leder inte heller till allvarligare sjukdomar som cancer. Symtomen vid colon irritabile kan dock orsaka betydande besvär och obehag i vardagen. Det positiva är att du genom att anpassa din kost och livsstil ofta kan få god kontroll över symtomen.
Även om ingen specifik orsak till colon irritabile är känd, antas tillståndet vara kopplat till en överkänslig tarm som reagerar på vissa livsmedel och stress. Kvinnor drabbas oftare än män av IBS, vilket tyder på att hormoner också kan spela en roll. Vissa fall av IBS har dessutom uppstått efter en genomgången mag-tarminfektion (gastroenterit). Nervsystemet kan bidra genom feltolkning av signalerna mellan hjärnan och tarmen, vilket gör att tarmen flyttar maten antingen för snabbt eller för långsamt – och det i sin tur ger upphov till symtomen.
Typiska symtom vid IBS är buksmärta och krampar som vanligtvis lindras efter tarmtömning, gaser, uppblåsthet, växlande diarré och förstoppning samt slemblandad avföring. Besvären kan vara milda och tenderar att komma och gå i perioder.
Din läkare kommer att utföra olika undersökningar för att utesluta andra sjukdomar, exempelvis koloskopi, test för laktosintolerans och datortomografi (CT). När dessa undersökningar inte visar på någon allvarligare sjukdom ställs diagnosen utifrån dina symtom. För att få en IBS-diagnos krävs att du haft buksmärtor och uppblåsthet under sammanlagt 12 veckor eller längre under det senaste året – veckorna behöver dock inte vara i följd. Du ska dessutom ha minst två av följande symtom: slemblandad avföring, utspänd buk eller uppblåsthet, känsla av ofullständig tarmtömning samt förändringar i avföringens konsistens från dag till dag – till exempel normal avföring en dag följt av lös avföring flera dagar i rad.
Receptfria läkemedel som loperamid (Imodium) kan hjälpa till att kontrollera diarré. Fibrertillskott som psylliumfrön (Metamucil) kan lindra förstoppning. Antikolinerga läkemedel verkar mot tarmkramp genom att påverka det autonoma nervsystemet. Vissa antidepressiva läkemedel, exempelvis fluoxetin (Prozac), kan hjälpa till att hämma hjärnans signalsubstanser som påverkar tarmarna, samtidigt som de kan minska den stress som ofta bidrar till IBS-besvär.
Begränsa alkoholen och drycker med koffein, eftersom de stimulerar tarmarna, liksom kolsyrade drycker som orsakar gaser. Drick gott om vatten för att undvika förstoppning. Undvik livsmedel som bildar gaser och ger uppblåsthet, såsom kål, bönor, broccoli och mejeriprodukter. Ät vid regelbundna tider för att hjälpa tarmarna att komma i rytm, och ät mindre portioner oftare för att undvika diarré. Regelbunden motion hjälper dessutom tarmarna att fungera normalt. Rådfråga alltid din läkare innan du påbörjar en ny träningsrutin eller provar nya läkemedel.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online