
Enligt National Digestive Diseases Information Clearinghouse beräknas cirka 20 procent av alla amerikaner lida av symtom relaterade till IBS (irritabel tarmsyndrom). Specifika livsmedel påverkar alla olika, men med hjälp av allmänna riktlinjer för livsmedel att undvika kan du lättare hantera dina symtom och förbättra din livskvalitet.
Livsmedel med högt fettinnehåll tenderar att öka frekvensen av tarmrörelser eftersom de påskyndar peristaltiken, det vill säga tarmarnas rörelser under matsmältningen. Begränsa därför ditt intag av rött kött (nötfärs, biff, korv, pålägg och bacon), mörkt fjäderfäkött, fjäderfäskinn, fullfeta mejeriprodukter, äggulor, stekt mat, köpta bananchips, oljor, majonnäs, kokosmjölk, hårt margarin, choklad, salladsdressing, grädde, remouladsås, oliver, nötssmör, bakelser, pajdeg, karob, kokos och chips (med undantag av ugnsbakta chips).
Konstgjorda fetter, som olestra, kan orsaka gaser, diarré och matsmältningsbesvär även hos helt friska människor – och om du har IBS är du extra känslig för dessa biverkningar. Olestra används bland annat i vissa typer av tortillachips, snacks och potatischips.
Konstgjorda sötningsmedel som sorbitol, aspartam, mannitol, sackarin och sukralos kan också ge gaser och diarré hos friska personer. Vid IBS är risken ännu större för besvär som magkramper, uppblåsthet, diarré och smärta. Dessa sötningsmedel finns ofta i läsk, tuggummi, bakverk, snacks och godis, så läs alltid innehållsförteckningen noggrant.
Denna kategori skiljer sig åt från person till person och beror på hur just din kropp reagerar på olika produkter. Ett bra tips är att utesluta alla mejeriprodukter i ungefär sju dagar och därefter långsamt introducera dem igen, en produkt i taget, för att ta reda på vad du tål.
Mejeriprodukter kan utlösa IBS-symtom oavsett om du är laktosintolerant eller inte. Proteiner som kasein och vassle, som naturligt förekommer i mjölkprodukter, kan stimulera mag-tarmkanalen och orsaka uppblåsthet, buksmärtor och ökad gasbildning.
Gröna bladgrönsaker är fullproppade med vitaminer och antioxidanter, men de kan också orsaka magbesvär och gaser hos personer med IBS. På samma sätt som med mejeriprodukter bör du utesluta alla gasbildande grönsaker i ungefär en vecka – exempelvis vitlök, lök, kål, blomkål, brysselkål, bönor, sparris och broccoli – och därefter långsamt lägga till dem en i taget för att identifiera vilka grönsaker som passar din kropp och vilka som utlöser symtom.
Fibrer är ovärderliga för en hälsosam matsmältning, men alla fibrer är inte lika bra vid IBS. Olösliga fibrer, som finns i råa grönsaker, frukter, nötter och frön, kan stimulera och irritera mag-tarmkanalen, vilket leder till ökad gasbildning, magont och diarré.
Lösliga fibrer, å andra sidan, kan ha en lugnande effekt på mag-tarmkanalen. Bra källor är havregrynsgröt, pasta, ris, sötpotatis och ugnsbakad potatis. Experimentera dig fram för att ta reda på vilken typ av fibrer du tål bäst.
Vissa livsmedel och drycker är välkända bovar när det gäller att irritera mag-tarmkanalen:
Kom ihåg att IBS är mycket individuellt. Genom att föra matdagbok och systematiskt testa olika livsmedel kan du ta reda på exakt vilka livsmedel som påverkar just dig – och bygga en kost som får magen att må så bra som möjligt.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online