Irritabel tarmsjukdom, ofta förkortad IBS (efter engelskans irritable bowel syndrome), är en funktionell mag-tarmstörning som uppskattas drabba cirka 20 procent av den vuxna befolkningen i USA. I Sverige kallas tillståndet även för irritabel tarm eller kolonirritation. Frekvensen och svårighetsgraden av symtomen varierar kraftigt från person till person – vissa har endast lätta besvär medan andra får sin vardag kraftigt påverkad.
IBS kan vara både störande och smärtsamt, men tillståndet medför inte de allvarliga risker som är förknippade med inflammatoriska tarmsjukdomar som Crohns sjukdom eller ulcerös kolit. Det skadar inte heller tarmen eller ökar risken för tarmcancer.
De exakta orsakerna till irritabel tarmsjukdom är fortfarande okända. Symtomen tros bero på överdrivna sammandragningar av tarmmusklerna under matsmältningen, vilket leder till smärta, gasbildning och oregelbunden tarmfunktion. Även kommunikationen mellan hjärnan och tarmen – den så kallade tarm-hjärn-axeln – anses spela en viktig roll.
Personer med IBS har ofta olika utlösande faktorer, bland annat:
Personer med irritabel tarm upplever i allmänhet några eller alla av följande symtom, i varierande grad:
Många växlar mellan perioder av diarré och förstoppning, och besvären kommer ofta i skov som kan triggas av måltider eller stressiga situationer.
IBS klassificeras som ett syndrom snarare än en sjukdom, eftersom det inte finns något specifikt test som definitivt kan bekräfta diagnosen. Diagnosen ställs istället utifrån patientens egen beskrivning av symtomen i kombination med en fysisk undersökning.
Vanliga diagnoskriterier är återkommande buksmärta tillsammans med två eller flera av de ovan nämnda symtomen, som pågått i minst tre månader. Läkaren kan även beställa blodprov och andra undersökningar för att utesluta andra sjukdomar med liknande symtom, exempelvis celiaki eller inflammatorisk tarmsjukdom.
Irritabel tarm kan irritera hemorrojder, men tillståndet har i allmänhet inga fysiska komplikationer utöver störningar i det dagliga livet. Dessa störningar kan dock få betydande konsekvenser – många drabbade utvecklar stress, ångest eller depression på grund av sina återkommande besvär.
Dessutom kan undvikande av vissa livsmedel för att dämpa symtomen, om det görs utan vägledning, leda till näringsbrister. Därför är det klokt att söka råd hos en dietist vid större kostomläggningar.
Det finns idag ingen botande behandling för IBS, men symtomen går oftast bra att hantera genom livsstilsförändringar, kosttillskott samt medicinska eller naturliga preparat. Vanliga behandlingsmetoder inkluderar:
Vilken behandling som passar bäst varierar från person till person, och det kan ta tid att hitta rätt strategi. Med rätt anpassning kan dock de flesta med IBS leva ett gott och normalt liv trots sin diagnos.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online