Chris Benoit, en professionell brottare, begick ett dubbelmord följt av självmord i juni 2007, då han tog livet av sin hustru och deras sjuåriga son innan han själv dog. Fallet uppmärksammades brett i media och väckte frågor om huruvida bruket av anabola steroider och andra prestationshöjande droger (PED) kunde ha spelat en roll för Benoits handlingar.
Det finns ingen tvekan om att Benoit använde anabola steroider – substanserna påträffades i hans kropp vid obduktionen. Den vetenskapliga bilden av steroidernas effekter på aggression är dock inte entydig. Vissa studier visar att preparaten kan öka aggressivt beteende, medan andra inte finner något sådant samband.
I Benoits fall är det omöjligt att fastställa med säkerhet om steroiderna var en utlösande faktor. Att han samtidigt hade en historik av våld tyder dock på att drogerna kan ha bidragit till tragedin. Dessutom visade senare undersökningar av Benoits hjärna allvarliga tecken på kronisk traumatisk encefalopati (CTE), en hjärnskada kopplad till upprepade huvudskador – vilket fått många experter att ifrågasätta om steroiderna verkligen var den främsta förklaringen.
Den vetenskapliga litteraturen om sambandet mellan anabola steroider och aggression är omfattande men motsägelsefull. Vissa studier visar att steroider kan öka aggressivt beteende, medan andra inte finner någon sådan koppling.
En studie från 2003, publicerad i tidskriften Psychological Medicine, fann att personer som använder anabola steroider löper större risk att uppvisa aggressivt beteende än icke-användare. Studien kopplade steroidbruk till ökad förekomst av våld, ilska och irritabilitet.
En annan studie från 2006, publicerad i The Journal of Clinical Psychiatry, kom dock fram till motsatt slutsats: anabol steroidanvändning var inte associerad med ökad risk för våld, ilska eller irritabilitet.
Motsättningen mellan studierna kan bero på flera faktorer, exempelvis skillnader i dosering, längden på användningsperioden samt deltagarnas individuella egenskaper.
Förutom den möjliga kopplingen till aggression har missbruk av anabola steroider förknippats med olika psykiska problem, bland annat ångest, depression och ökad impulsivitet. Personer som missbrukar steroider kan även drabbas av sömnsvårigheter och nedsatt kognitiv förmåga.
Forskningen om sambandet mellan steroider och aggression ger ingen entydig bild. I Benoits fall går det inte att säkert avgöra om steroiderna bidrog till hans brott, men kombinationen av drogbruk och hans tidigare historik av våld tyder på att de kan ha spelat en roll.
Det är viktigt att komma ihåg att steroider och andra prestationshöjande droger inte är de enda faktorer som kan leda till aggression. Även genetik, personlighetsdrag och livserfarenheter kan vara avgörande – och i fallet Benoit pekar mycket på att hjärnskadorna han ådragit sig under karriären kan ha varit minst lika betydelsefulla.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online