Statiner är läkemedel som används för att sänka kolesterolnivåerna i blodet, men de kan ha allvarliga biverkningar. Det finns naturliga alternativ som vissa kliniska studier visat kan vara effektiva – även om många av dessa misslyckats i andra prövningar och en del har obehagliga biverkningar av egen art.
Ris som fermenteras med en jästsvamp vid namn Monascus purpureus bildar ett ämne som kallas röd jästris. Kineserna har använt detta både som livsmedel och läkemedel i över 1 000 år. Den medicinska litteraturen innehåller flera studier om röd jästris för kolesterolsänkning, vanligtvis med en daglig dos på 2,4 gram uppdelad på flera tillfällen.
En studie fann följande sänkningar av blodfetter: totalt kolesterol med 20 procent, LDL-kolesterol (det "onda" kolesterolet) med 34 procent samt triglycerider med 32 procent. HDL-kolesterolet, det "goda" kolesterolet, ökade med 18 procent. Liknande, om än inte identiska, resultat har rapporterats i andra studier.
Polikosanol utvinns ur sockerrör. Mellan 1993 och 2009 indexerade National Library of Medicine i sin PubMed-databas 137 studier, däribland nio större översiktsartiklar, som undersökte polikosanols effekter mot hyperlipidemi (förhöjt kolesterol) hos människor och djur. Doserna som användes var antingen 10 eller 20 mg per dag.
Rapporter från 2002 visade en minskning av totalt kolesterol med 21,1 procent, av LDL med 29,9 procent och av triglycerider med 13,6 procent. HDL ökade med 12,5 procent. En studie från 2009 med 21 deltagare fann dock ingen effekt på kolesterolnivåerna alls. Av det totala antalet studier är de flesta positiva, även om nyare forskning väckt viss tvekan.
En metaanalys från 2008 som omfattade 59 kliniska studier om växtsterolers och stanolers förmåga att sänka kolesterol konstaterade att LDL-nivåerna minskade. Minskningen var dock nära kopplad till utgångsnivån – ju högre startvärde på LDL, desto större blev reduktionen. Även livsmedlet som innehöll sterolerna/stanolerna spelade roll: effekten var större när ämnena ingick i majonnäs, salladsdressingar, mjölk eller yoghurt.
Niacin (vitamin B3, nikotinsyra) har lång tradition inom behandlingen av höga blodfetter. Fram till augusti 2009 hade National Library of Medicine registrerat 1 914 artiklar, inklusive 527 detaljerade översikter, om niacinets användning för kolesterolsänkning. Att gå igenom allt detta material är en omfattande uppgift, men konsensus pekar på att niacin är effektivt.
Vissa patienter har dock rapporterat magbesvär och den så kallade "niacinflushen" – en tillfällig rodnad i huden som kan uppträda kort tid efter intag av dosen.
Flera olika ämnen kan potentiellt bidra till att sänka kolesterolnivåerna, men det vetenskapliga underlaget baserat på kliniska prövningar är sparsamt för dessa. Bland möjliga kandidater finns soja, lösliga fibrer, valnötter, mandlar, yoghurt, svart te, regelbunden motion samt fiskoljor.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online