
Kolesterol är inte ont i sig. Flera hormoner som är nödvändiga för överlevnad och normal kroppsfunktion – bland annat könshormoner och D-vitamin – bildas utifrån kolesterol. Kolesterol behövs alltså och har ett verkligt värde för kroppen. Samtidigt producerar kroppen en del av sitt eget kolesterol, vilket gör frågan om hur mycket kolesterol du faktiskt behöver få i dig varje day svårare att besvara.
Kolesterol kan vara både bra och dåligt. Det goda kolesterolet (HDL) transporterar fett från andra vävnader till levern, medan det onda kolesterolet (LDL) fraktar fett från levern ut till vävnaderna och lagrar det där som ett slags slam. Det är oftast detta slam som täpper igen blodkärlen och kan leda till hjärtinfarkt, stroke och andra hälsoproblem. Fettavlagringarna gör dessutom att blodkärlens väggar förlorar sin elasticitet och blir stela. Målet är därför en kost som är rik på gott kolesterol och fattig på dåligt.
Fleromättade fettsyror (PUFA) lyfts ofta fram som ett hälsosamt val. Det viktigaste att komma ihåg är att vegetabiliska fettkällor är rika på fleromättat fett, vilket förbättrar blodets kolesterolnivåer. Detta är det goda fettet. Att animaliskt fett är mättat och kan försämra kolesterolvärdena i blodet överraskar knappast någon som följer med i nyhetsbilden. Men även vegetabiliska fetter innehåller en viss mängd mättat fett. Fetter som framställs genom hydrering av vegetabiliska oljor – så kallade transfetter – kan vara det sämsta av allt.
De flesta hälsomyndigheter rekommenderar att begränsa fettintaget till under 30 procent av det dagliga kaloriintaget. En sådan generell minskning är dock inte längre lämplig, eftersom typen av fett är viktigare än mängden. Att byta ut cirka 30 procent av dagens kolhydrater mot transfett fördubblar risken för hjärtsjukdom, medan samma byte mot omättat fett minskar risken med 30–40 procent.
I stället för att skära bort allt kolesterol kan du göra vissa livsstilsförändringar för att förbättra din hälsa och minska risken för hjärt-kärlsjukdom. Minska exempelvis din konsumtion av rött kött, öka intaget av omega-3-fettsyror (till exempel fisk, sojabönor och valnötter) och eliminera transfetter ur kosten så långt det är möjligt.
Om du löper hög risk för hjärtsjukdom kan din läkare rekommendera att du begränsar ditt kolesterolintag med en viss mängd. Läkaren kan också ge dig specifika kostråd utifrån dina individuella behov. Dessutom finns läkemedel som hindrar tarmen från att ta upp kolesterol från maten.
Söker du konkreta siffror rekommenderar American Heart Association mindre än 300 mg per dag för friska personer och mindre än 200 mg per dag för de som har hjärtsjukdom eller löper hög risk att drabbas. Kom ihåg att detta endast är riktlinjer – vilken typ av kolesterol du får i dig är viktigare än att strikt hålla sig till siffrorna.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online