1. Hem
  2. Alternativ medicin
  3. Bett och stick
  4. Cancer
  5. Sjukdomar och behandlingar
  6. Tandhälsa
  7. Kost och näring
  8. Familjehälsa
  9. Hälso- och sjukvårdsbranschen
  10. Psykisk hälsa
  11. Folkhälsa och säkerhet
  12. Kirurgi och ingrepp
  13. Hälsa

Matstrupsskopi: olika metoder för att undersöka matsmältningssystemet

Mag- och tarmbesvär – från sura uppstötningar och halsbränna till magsår – diagnostiseras ofta med hjälp av en matstrupsskopi (esofagoskopi). Undersökningen kan kännas något obekväm men är i regel väl tolererad och mycket värdefull för att klassificera en rad olika sjukdomar i matsmältningssystemet. Vissa varianter kräver att patienten sederas, medan andra tar bara några minuter och utförs direkt på läkarmottagningen. Instrumentet, endoskopet, finns i olika storlekar och kan förses med olika tillbehör för vävnadsprov (biopsier) och röntgenundersökningar.

Övre endoskopi

Vid en övre endoskopi kan läkaren granska patientens matstrupe, magsäck och tolvfingertarm. Innan undersökningen påbörjas får patienten ett bedövningsmedel som gör att svalget slappnar av. Ofta ges även ett lugnande medel för att patienten ska vara helt avslappnad under denna lindrigt invasiva procedur. Ett tunt, böjligt instrument med ljus i spetsen sväljs ned, och instrumentet överför bilder som ger läkaren möjlighet att se detaljer i de nämnda organen. Med extra tillbehör kan endoskopet också användas för att ta vävnadsprov.

Undersökningen används främst för att utreda besvär som illamående, kräkningar, buksmärta, blödningar, matsmältningsproblem och svårigheter att svälja. Tillstånd som magsår, som ofta missas vid vanlig röntgen, upptäcks vanligen med denna metod.

Endoskopisk retrograd kolangiopankreatografi (ERCP)

Endoskopisk retrograd kolangiopankreatografi, förkortat ERCP, används för att undersöka gallblåsan, bukspottkörteln och levern. Efter att bedövningsmedel getts förs endoskopet ner genom patientens svalg. När läkaren studerat bukspottkörteln och levern förs en tunn kateter genom endoskopet in i gallgångarna. Därefter sprutas kontrastmedel in i gångarna, vilket gör att avvikelser kan synliggöras på röntgenbilder.

Endoskopet stör inte andningen, och patienten ska fasta i minst sex timmar innan undersökningen. Komplikationer är ovanliga men kan bestå av infektion, perforering av tarm eller gallgångar samt blödningar. Det rekommenderas inte att köra bil själv hem efter proceduren, eftersom de läkemedel som ges gör patienten dåsig.

Transnasal esofagoskopi

Transnasal esofagoskopi är en relativt ny metod. Tack vare utvecklingen av allt mindre instrument kan endoskopet numera föras in via näshålan och sedan ner genom svalget. På grund av instrumentets lilla storlek behövs varken bedövning eller lugnande medel, vilket eliminerar de risker som sedering kan innebära. Undersökningen kan utföras på läkarmottagning, kräver ingen eller mycket kort återhämtning och tar endast cirka tio minuter.

Metoden används för att identifiera sjukdomar i matsmältningssystemet och håller på att ersätta den traditionella bariumsväljningsröntgen, som anses mindre tillförlitlig eftersom den kan missa viktiga detaljer, exempelvis förändringar i slemhinnorna i matsmältningsorganen.

Sammanfattning

Val av metod styrs av vilka besvär patienten har och hur djupt i matsmältningssystemet läkaren behöver undersöka. Gemensamt för alla tre teknikerna är att de ger detaljerade bilder som underlättar korrekt diagnos och rätt behandling. Diskutera alltid med din läkare vilken undersökning som passar din situation bäst och hur du bör förbereda dig inför den.

Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online