
Kväljningar och kräkningar är vanliga symtom som kan bero på många olika underliggande medicinska tillstånd. Att kräkas nästan varje dag är dock aldrig normalt och bör alltid tas på allvar. Här går vi igenom de vanligaste orsakerna till återkommande kväljningar och kräkningar.
GERD är en matsmältningsstörning där magsyra rinner tillbaka upp i matstrupen. Detta leder till irritation och inflammation i slemhinnan, med symtom som halsbränna, sura uppstötningar, kväljningar och ibland kräkningar.
Ett hiatusbråck uppstår när en del av magsäcken tränger upp genom ett hål i mellangärdet. Detta gör att mat och magsyra lättare kommer tillbaka upp i matstrupen, vilket kan utlösa både kväljningar och kräkningar.
Vissa tillstånd som påverkar matstrupen kan hindra maten från att passera normalt. Exempel är matstrupsförträngning (striktur) eller akalasi, där den nedre magmunnen inte slappnar av som den ska. Båda kan ge upphov till kväljningar och kräkningar.
Under tidig graviditet kan hormonella förändringar göra att luktkänsligheten ökar och att illamående uppstår – det så kallade graviditetsillamåendet, ofta kallat morgonillamående. Detta kan leda till dagliga kväljningar och kräkningar.
Infektioner som gastroenterit (maginfluensa), norovirus eller matförgiftning orsakar inflammation i matsmältningssystemet. Vanliga symtom är kväljningar, kräkningar, diarré och buksmärtor.
Vissa läkemedel har illamående och kräkningar som biverkning, exempelvis cytostatika, antibiotika och vissa smärtstillande medel. Kontakta din läkare om du misstänker att ett läkemedel är orsaken.
Ångest, stress och känslomässig belastning kan också utlösa kväljningar och kräkningar. Detta kallas ibland psykogen eller funktionell kräkning och är lika verkligt som kroppsliga orsaker.
I ovanliga fall kan ihållande kväljningar och kräkningar vara tecken på mer allvarliga tillstånd, exempelvis hjärntumörer, neurologiska sjukdomar eller metabola rubbningar. Därför bör långvariga symtom alltid utredas.
Om du kräks nästan varje dag eller har återkommande kväljningar över längre tid bör du kontakta vården för en ordentlig utredning. Läkaren tar en noggrann sjukhistoria, gör en kroppsundersökning och beställer vid behov provtagningar eller bilddiagnostik för att hitta orsaken.
Behandlingen anpassas efter diagnosen och kan innefatta läkemedel, kostomläggning, livsstilsförändringar eller andra åtgärder. Sök akut vård om du samtidigt har svår buksmärta, blod i kräkningen, viktnedgång, uttorkning eller feber.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online