
Nästäppa är ett av de allra vanligaste besvären i luftvägarna. Den uppstår när näsans slemhinnor blir inflammerade och svullna, vilket blockerar luftflödet och gör det svårt att andas genom näsan. Många upplever det som att vätska och sleme samlas i näsan, ofta tillsammans med tryck över kinderna, nedsatt luktkänsla och rinnande näsa.
Flera olika faktorer kan ligga bakom att näsan täpps igen:
Allergener som pollen, kvalster, djurhår och mögel kan utlösa frisättning av histamin och andra inflammatoriska ämnen. Det leder till svullnad och ökad slembildning i näsans slemhinnor.
Virusinfektioner som förkylning och influensa, samt bakteriella infektioner som bihåleinflammation (sinuit), kan orsaka inflammation och svullnad i näshålorna.
En snedställd nässkiljevägg – brosken och benet som delar näshålan i två delar – kan hindra luftflödet och ge kronisk nästäppa, ofta mest på ena sidan.
Näspolyper är små, godartade utväxter som kan växa i näsgångarna och blockera luftflödet, vilket ger en ihållande täppa.
Vid vasomotorisk rinit är blodkärlen i näsan överkänsliga. Triggers som temperaturväxlingar, starka dofter eller stress kan då utlösa kronisk inflammation och täppa utan att någon allergi finns.
Vissa läkemedel, framför allt avsvällande näsdroppar och nässprayer, kan ge en så kallad rebound-effekt om de används för länge. Täppan förvärras då när medicinens effekt klingar av.
Exponering för irriterande ämnen som tobaksrök, damm och kemikalier kan reta slemhinnorna i näsan och orsaka täppa.
Hormonella förändringar under graviditeten kan göra att näsans slemhinnor svullnar, något som ofta kallas graviditetsrinit.
Innan du provar läkemedelsbehandling kan enkla åtgärder ofta hjälpa:
Behandlingen syftar oftast till att åtgärda den underliggande orsaken. Vanliga alternativ inkluderar:
Vid allergibesvär blockerar antihistaminer histaminets effekt i kroppen och minskar därmed inflammation och svullnad i näsan.
Avsvällande nässprej verkar snabbt mot svullnad, men bör användas sparsamt och högst i cirka 7–10 dagar för att undvika rebound-effekt och medicinberoende nästäppa.
Nässpray med kortison minskar effektivt inflammationen och används ofta för långtidsbehandling av både allergisk och icke-allergisk rinit.
Vid täppa orsakad av bakteriell infektion, till exempel bihåleinflammation, kan antibiotika behövas för att utläka infektionen. Vid virusinfektioner hjälper dock inte antibiotika.
I vissa fall krävs en operation för att korrigera anatomiska problem, som en sned nässkiljevägg eller stora näspolyper, som ger återkommande eller kronisk nästäppa.
Kontakta en hälso- eller sjukvårdspersonal om nästäppan är svår, långvarig eller återkommer ofta. Sök vård även om du får hög feber, kraftig smärta i ansiktet eller bihålorna, blodigt sekret ur näsan, eller om besvären inte förbättras efter ungefär tio dagar. En professionell bedömning säkerställer rätt diagnos och lämplig behandling.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online