Reumatoid artrit är en autoimmun sjukdom som orsakar progressiva skador på lederna, ofta åtföljd av betydande smärta och svullnad. Prednison, ett receptbelagt kortikosteroidpreparat, används ibland för att behandla sjukdomen. Kortikosteroider är effektiva vid reumatoid artrit eftersom de både verkar antiinflammatoriskt och immunmodulerande, men de är samtidigt förknippade med flera allvarliga biverkningar.
Prednison har två verkningsmekanismer mot reumatoid artrit. För det första minskar det inflammationen i lederna som orsakas av sjukdomen, vilket även lindrar smärtan eftersom den förstärks av den lokala inflammationen. För det andra fungerar prednison som ett immunmodulerande läkemedel, det vill säga att det påverkar immunsystemet. Eftersom reumatoid artrit är en autoimmun sjukdom orsakas den av att immunceller angriper friska celler i lederna. Prednison kan hämma de felaktiga immuncellernas aktivitet och därmed minska skadorna på lederna.
Studier har visat att prednison gör mer än att bara lindra symtomen hos personer med reumatoid artrit. Nedbrytningen av ben och leder tycks minska betydligt hos dem som behandlas med låg dos prednison, särskilt om behandlingen påbörjas tidigt efter diagnosen.
Tyvärr är prednison långt ifrån något mirakelmedel. Doseringar som är tillräckligt höga för att behandla reumatoid artrit utan andra läkemedel ger allvarliga biverkningar, varav vissa kan bli permanenta. Prednison är kopplat till en rad biverkningar och negativa reaktioner, bland annat hyperglykemi (högt blodsocker), viktökning, hjärt-kärlsjukdom samt minskad bentäthet som kan bidra till en tidig utveckling av osteoporos (benskörhet). Läkemedlet kan också ge emotionella biverkningar, såsom depression och aggressivitet hos vissa personer.
Tidigare användes prednison främst som korttidsbehandling för att lindra smärta och svullnad i samband med skov av reumatoid artrit. Eftersom studier nu visar att läkemedlet kan minska skadorna på leder och ben kan det dock vara lämpligt att fortsätta behandlingen i minst två år efter diagnosen. Studierna har dock inte entydigt visat någon nytta av att påbörja långtidsbehandling efter att sjukdomen funnits i mer än två år, inte heller att det är fördelaktigt att fortsätta med läkemedlet under en längre period än så.
Många läkare är tveksamma till att förskriva prednison, och av goda skäl – läkemedlet kan orsaka en rad hälsoproblem som i vissa fall kan väga tyngre än dess positiva effekter. Om allvarliga biverkningar uppstår får prednison dessutom aldrig avbrytas plötsligt efter långvarig användning. Läkemedlet ersätter det kortisol som produceras av binjurarna, vilka med tiden slutar producera eget kortisol. Därför måste dosen alltid trappas ned gradvis för att binjurarna ska kunna återuppta sin egen kortisolproduktion.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online