1. Hem
  2. Alternativ medicin
  3. Bett och stick
  4. Cancer
  5. Sjukdomar och behandlingar
  6. Tandhälsa
  7. Kost och näring
  8. Familjehälsa
  9. Hälso- och sjukvårdsbranschen
  10. Psykisk hälsa
  11. Folkhälsa och säkerhet
  12. Kirurgi och ingrepp
  13. Hälsa

Varför behöver du ta ett rh-faktorskott under graviditeten?

Rh-faktorskottet, ofta känt som anti-D-injektionen eller RhoGAM, ges till gravida kvinnor med den negativa blodgruppen RhD-negativ (A-, B-, AB- eller O-) för att skydda både den pågående och kommande graviditeter mot en allvarlig komplikation kallad rh-sjukdom hos fostret. Sjukdomen uppstår när moderns immunförsvar attackerar fostrets röda blodkroppar, vilket kan leda till svår blodbrist (anemi), gulsot (ikterus) och i värsta fall att barnet dör.

Hur uppstår rh-sjukdom?

Rh-sjukdom utvecklas när en RhD-negativ mors immunsystem kommer i kontakt med RhD-positivt blod från fostret. Detta kan ske under graviditeten – exempelvis vid en blödning – men oftast i samband med förlossningen, då moderkakan lossnar och blod kan blandas mellan mor och barn.

Första gången detta händer får de flesta kvinnor inga symtom, men immunsystemet ”lär sig” känna igen RhD-antigenet och börjar bilda antikroppar. Kvinnan är då sensibiliserad. Vid en senare graviditet med ett RhD-positivt foster passerar dessa antikroppar över moderkakan och bryter ner fostrets röda blodkroppar, vilket orsakar den farliga blodsjukdomen hos barnet.

Så fungerar anti-D-profylaxen

Rh-faktorskottet innehåller färdiga antikroppar (anti-D-immunglobulin) som snabbt eliminerar röda blodkroppar från ett RhD-positivt foster som läckt ut i moderns cirkulation – innan hennes eget immunsystem hinner reagera och bilda egna antikroppar. På så sätt förhindras sensibiliseringen helt, och framtida graviditeter skyddas.

När ges sprutan?

Enligt svensk vårdstandard ges anti-D-profylax rutinmässigt i graviditetsvecka 28–29 till alla RhD-negativa kvinnor. Efter förlossningen kontrolleras barnets blodgrupp, och om barnet visar sig vara RhD-positivt får mamman en ny dos inom 72 timmar.

Sprutan rekommenderas även efter situationer där blod kan ha blandats, till exempel efter missfall, abort, utomkvedshavandeskap, vaginal blödning under graviditeten, bukskador eller vissa undersökningar som fostervattensprov.

En trygg och effektiv behandling

Anti-D-profylax har använts sedan 1960-talet och betraktas som mycket säker och effektiv. Biverkningar är ovanliga och oftast lindriga, exempelvis ömhet på injektionsstället. Tack vare sprutan har antalet fall av rh-sjukdom minskat dramatiskt världen över. Alla gravida kvinnor med RhD-negativ blodgrupp bör därför ta emot rh-faktorskottet för att skydda sin nuvarande och sina framtida graviditeter.

Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online