Rh-antikroppar bildas när en person med Rh-negativt blod kommer i kontakt med Rh-positivt blod. Immunförsvaret tolkar då Rh-faktorn på de röda blodkropparna som främmande och börjar producera antikroppar mot den. Detta kan ske genom flera olika mekanismer, som beskrivs nedan.
Om en Rh-negativ person får en blodtransfusion med blod från en Rh-positiv givare kan immunsystemet känna igen Rh-faktorn som något främmande och bilda antikroppar mot den. Därför kontrolleras alltid blodgrupp och Rh-faktor noggrant innan en transfusion ges.
Hos gravida kvinnor med Rh-negativt blod som bär på ett Rh-positivt foster kan moderns immunförsvar komma i kontakt med fostrets röda blodkroppar under graviditeten eller i samband med förlossningen. Detta kan leda till att modern bildar Rh-antikroppar, vilka kan passera över moderkakan och angripa fostrets Rh-positiva röda blodkroppar. Resultatet kan bli ett allvarligt tillstånd som kallas hemolytisk sjukdom hos nyfödda, även kallad Rh-sjukdom.
Om en Rh-negativ person transplanteras med ett organ från en Rh-positiv donator kan immunsystemet reagera på den Rh-faktor som finns i det transplanterade organets blodkärl och därigenom bilda Rh-antikroppar.
Vissa blodprodukter, exempelvis blodplättar (trombocyter) eller plasma, kan innehålla små mängder Rh-positiva röda blodkroppar. Om en Rh-negativ person får sådana produkter kan detta stimulera immunförsvaret att utveckla Rh-antikroppar.
Ja, i många fall går det att förebygga. Gravida kvinnor med Rh-negativt blod erbjuds därför regelbundna kontroller, och behandling med så kallad anti-D-immunoglobulin kan ges under graviditeten och efter förlossningen för att hindra att antikroppar bildas. Även inom transfusionsvården används noggrann blodgruppsbestämning för att säkerställa att patienten endast får kompatibelt blod.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online