Gallsten i gallgången: symtom, orsaker, diagnos och behandling

Gallstenar kan variera i storlek från små korn till större stenar, och många personer bär på dem utan att någonsin få några besvär. Vissa gallstenar kan dock irritera gallblåsan eller fastna i gallgångarna – exempelvis i den gemensamma gallgången eller i gångarna mellan lever, gallblåsa och bukspottkörtel. Detta kan ge upphov till kraftiga symtom som ibland liknar andra allvarliga tillstånd, såsom hjärtinfarkt eller blindtarmsinflammation. Därför är det viktigt att söka vård för en korrekt diagnos när symtom uppstår.

Orsaker

Gallsten bildas när gallan – en vätska som hjälper till att bryta ner fett i maten – innehåller för mycket kolesterol eller bilirubin, eller för lite gallsalter. När gallblåsan inte töms ordentligt ökar även risken för stenbildning.

Kvinnor löper högre risk att drabbas, eftersom östrogen höjer kolesterolhalten i gallan. Även ärftlighet, övervikt och vissa sjukdomar har kopplats till gallsten. En kost rik på mättat fett och fattig på fibrer kan dessutom vara en bidragande faktor.

Symtom

Det vanligaste tecknet på gallsten är smärta i buken, ofta under revbenen eller som strålar ut mot ryggen, skulderbladen eller under höger axel. Smärtan kan bli intensiv redan inom några timmar efter en fettrik måltid.

Andra vanliga symtom inkluderar:

• Illamående och kräkningar
• Uppblåsthet och gasbesvär
• Matsmältningsbesvär och obehag efter måltider
• Gulsot (gulfärgad hud och ögonvitror)
• Frossa, svettningar och feber tillsammans med buksmärta
• Lerfärgad avföring, vilket kan tyda på att gallflödet är blockerat

Kontakta vården omgående om du får kraftig buksmärta, feber eller gulsot, eftersom detta kan tyda på en allvarlig komplikation.

Diagnos

Eftersom symtomen vid gallsten liknar flera andra allvarliga tillstånd som ger buksmärta krävs en noggrann utredning för rätt behandling. Ultraljud eller andra bilddiagnostiska undersökningar gör det möjligt för läkaren att kontrollera gallblåsans funktion samt om gallgångarna är blockerade, inflammerade eller skadade.

Blodprov kan också behövas för att påvisa infektion, gulsot eller inflammation i bukspottskörteln (pankreatit), enligt Mayo Clinic.

Behandling

Gallstenar som ger återkommande besvär behandlas oftast med kirurgisk borttagning av gallblåsan, så kallad kolecystektomi. Operationen är en av de vanligaste bukkirurgiska ingreppen och kan ofta utföras med titthålsteknik.

För patienter som inte kan opereras på grund av andra medicinska tillstånd finns icke-kirurgiska alternativ:

• Oral lösningsbehandling: Läkemedel används för att långsamt lösa upp små kolesterollstenar. Flera behandlingsomgångar kan behövas, och stenarna kan komma tillbaka efter avslutad behandling.
• Kontaktlösningsbehandling: En experimentell metod där ett läkemedel injiceras direkt i gallblåsan. Metoden prövas fortfarande på patienter med små gallstenar.

Förebyggande

Du kan minska risken att få gallsten genom några enkla livsstilsval:

• Undvik bantningskurer. Snabb viktnedgång kan öka utsläppet av kolesterol från levern till gallan och därmed öka stenbildningen.
• Ät mindre fett och mer fiber. Minska intaget av fettrika livsmedel och öka konsumtionen av grönsaker, frukt och fullkorn.
• Rör på dig regelbundet. Fysisk aktivitet minskar risken för gallsten.
• Diskutera läkemedel med din läkare. P-piller, hormonbehandling efter klimakteriet och vissa kolesterolsänkande läkemedel har visats öka kolesterolhalten i gallan, enligt University of Maryland Medical Center.