
Hakmask är en tarmmask som lever i tunntarmen hos människor. Den fäster sig på tarmslemhinnan och livnär sig på blod, vilket kan ge buksmärtor och diarré. Om infektionen inte behandlas kan den leda till anemi (blodbrist) och proteinbrist. Barn och gravida är särskilt utsatta grupper.
Hakmaskinfektioner förekommer främst i tropiska och subtropiska utvecklingsländer med bristfälliga sanitära förhållanden. I Sverige och andra länder med avancerad avloppshantering är infektionen ovanlig. Enligt MedlinePlus uppskattas dock över en miljard människor världen över vara smittade. Smittan kan överföras redan genom att gå barfota i kontaminerad jord, eftersom larverna tränger in genom huden.
Kontakta din läkare om du har vistats i ett område med risk för kontaminering och får ett kliande hudutslag följt av hosta. Andra möjliga symtom är gasbesvär, illamående, kräkningar eller blodig upphostning. Tänk på att infektionen ibland ger inga symtom alls.
Genomför de undersökningar som läkaren beställer. Det handlar vanligtvis om en komplett blodstatus (CBC) med differentiellräkning och/eller en avföringsanalys för att påvisa maskägg och parasiter.
Öka proteinintaget i kosten enligt läkarens anvisningar. Det hjälper kroppen att återställa det blod som gått förlorat på grund av hakmaskens larver.
Ta den ordinerade parasitmedicinen. Vanliga läkemedel är albendazol, mebendazol eller pyrantel. Använd medicinen exakt enligt anvisningarna. Enligt MedlinePlus är behandlingen enkel och utrotar infektionen effektivt.
Bruk skor utomhus i områden som kan vara kontaminerade. Detta är det enklaste och mest effektiva sättet att förebygga hakmaskinfektion.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online