Matsmältningsvätskor spelar en avgörande roll i kroppens matsmältningsprocess. Deras uppgift är att bryta ner matpartiklar så att näringsämnena lätt kan tas upp och passera vidare genom kroppen. Vätskorna bildas på olika ställen i kroppen och har var sin specifika funktion under matsmältningens olika skeden.
Saliven är den första matsmältningsvätskan och bildas av spottkörtlarna i munnen. Redan när du tuggar börjar saliven verka på maten. Den innehåller enzymer som driver kemiska reaktioner i kroppen, framför allt enzymer som bryter ner stärkelsen i födan. Saliven fuktar dessutom maten så att den lättare kan sväljas och färdas ner genom matstrupen.
Efter sväljningen färdas maten vidare till magsäcken, där magsyror och enzymer arbetar för att bryta ner den ytterligare. Magsäckens insida skyddas av ett tätt slemlager som hindrar syrorna från att skada vävnaderna. Tillsammans bryter syrorna och enzymerna ner proteinerna i den intagna maten och omvandlar den till en halvflytande massa som kan passera vidare till tarmarna.
När maten når tarmarna löses den upp ännu mer av matsmältningsvätskor och enzymer från både bukspottkörteln och levern. Bukspottkörteln producerar vätskor som färdas till tunntarmen och där bryter ner proteiner, fetter och kolhydrater. Levern tillverkar galla, som först lagras i gallblåsan innan den töms i tarmarna. Gallan innehåller gallsyror som sönderdelar fettet så att det blir möjligt för kroppen att ta upp det.
I tunntarmen avslutas nedbrytningen och näringsämnena – nu i form av små molekyler – tas upp genom tarmslemhinnan ut i blodet. Det som återstår efter upptaget fortsätter till tjocktarmen, där vätskan återabsorberas innan resten lämnar kroppen.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online