En adenoidektomi är ett kirurgiskt ingrepp där adenoiderna avlägsnas. Operationen utförs av en öron-, näs- och halsspecialist (ÖNH-läkare) och görs oftast på barn för att ta bort de små vävnadsknölarna som sitter längst bak i svalget. Ingreppet kallas även adenoidborttagning och utförs ofta samtidigt som en tonsillektomi, det vill säga borttagning av halsmandlarna.
Adenoiderna kan blockera andningen, orsaka öronvärk eller hörselnedsättning. Hos barn i åldern 2 till 6 år blir adenoiderna ofta infekterade och inflammerade. De tas vanligtvis bort av dessa skäl, eller när barnet har svårt att svälja eller om det finns en tumör i svalget eller näspassagen. Ett ingrepp där både halsmandlar och adenoider avlägsnas kallas T&A (tonsillektomi och adenoidektomi). American Academy of Otolaryngology rekommenderar operationen om barnet har sju halsont under ett år, fem halsont under två på varandra följande år eller tre halsont under tre på varandra följande år.
Symtom på adenoidit inkluderar frekvent snarkning, andningsuppehåll under sömnen, munandning, högljudd andning, återkommande förkylningar, hosta, dålig andedräkt och ett nasalt talsätt. Dessa symtom kan uppstå gradvis eller plötsligt och varierar beroende på orsaken till infektionen.
Läkaren ställer diagnosen adenoidit för att avgöra om adenoiderna behöver tas bort. Detta görs genom att gå igenom patientens sjukdomshistoria, utföra en fysisk undersökning samt analysera bakterieodlingar från halsen, röntgenbilder och blodprover.
Dagen före operationen, som vanligtvis utförs på förmiddagen, ska patienten inte äta eller dricka något efter midnatt. En operationssjuksköterska kontrollerar patientens blodtryck och puls innan ingreppet inleds. Kirurgen avlägsnar adenoiderna medan patienten är i narkos, så att ingen smärta känns. Adenoiderna avlägsnas oftast via munnen, men ibland via näsan. Olika instrument används beroende på vilken metod som tillämpas. Efter operationen vilar patienten på uppvakningsavdelningen tills denne vaknat ur narkosen. De flesta patienter får åka hem efter några timmar om inga komplikationer som blödningar eller ökande smärta uppstår.
Efter operationen ordinerar läkaren antibiotika som ska tas i ungefär en vecka. Smärtlindrande medicin skrivs också ut om patienten får ont i halsen eller måttlig smärta längst bak i näsan och svalget, vilket brukar pågå i cirka en vecka. Tillräcklig vila hemma i minst en vecka rekommenderas för att undvika infektioner, uttorkning och feber. När patienten helt återhämtat sig, vilket vanligtvis tar ungefär två veckor, blir det lättare att andas genom näsan, och halsont och öroninfektioner blir färre och mildare.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online