Sura uppstötningar (reflux) uppstår när den nedre muskelringen i matstrupen – esofagussfinktern – inte stänger sig ordentligt. Magsyran kan då rinna tillbaka upp i matstrupen och orsaka en brännande känsla i bröstet samt skada slemhinnan. Riskfaktorerna är många: stora måltider, övervikt, att äta nära läggdags, fet eller kryddstark mat samt rökning och alkohol.
Utöver enkla syrabindande preparat finns idag flera läkemedel som både lindrar besvären och skyddar matstrupen. Här går vi igenom de viktigaste läkemedelsgrupperna.
H2-antagonister verkar genom att blockera histaminets effekt på de så kallade parietalcellerna i magsäcken, vilket minskar bildningen av magsyra. Den första H2-antagonisten, cimetidin, utvecklades av Glaxo, Kline & French (nuvarande GlaxoSmithKline) redan 1964 och lanserades 1976 under namnet Tagamet. Senare följde preparat som Zantac, Axid och Pepcid.
Fördelen jämfört med vanliga receptfria syrabindare är att effekten varar längre och blir kraftigare. Tabletterna kan även tas i förväg, före en måltid, för att förebygga sura uppstötningar. Biverkningar är ovanliga men kan bland annat innefatta yrsel, förvirring, synrubbningar och oregelbunden hjärtrytm.
Protonpumpshämmare är en läkemedelsgrupp som hämmar magsyreproduktionen genom att blockera ett enzym i magsäckens vägg som deltar i syrabildningen. Sedan introduceringen på 1980-talet har de betraktats som den mest effektiva behandlingen vid refluxsjukdom och magsår.
De anses också kostnadseffektiva, eftersom de bara behöver tas en till två gånger per dag och oftast under kortare tid än H2-blockerare. Användningen tog verklig fart när omeprazol (Prilosec) kom ut på marknaden 1989. Sedan dess har flera preparat utvecklats – exempelvis lansoprazol (Prevacid), esomeprazol (Nexium) samt en intravenös form vid namn Protonix I.V. – vilka alla används flitigt vid behandling av refluxsjukdom (GERD) och magsårsbesvär. I Sverige hör omeprazol och esomeprazol till de mest förskrivna läkemedlen inom gruppen.
Läkemedlen tolereras i allmänhet bra, men vissa patienter kan drabbas av illamående, huvudvärk, diarré eller buksmärtor. Interaktioner med andra läkemedel bör hållas under noggrann uppsikt, och långtidsbruk av protonpumpshämmare har kopplats samman med en ökad frekvens av höftfrakturer.
Ett relativt nytt protonpumpshämmarpreparat, Kapidex (dexlansoprazol), utvecklat av Takeda Pharmaceuticals, godkändes av den amerikanska läkemedelsmyndigheten FDA i januari 2009. Preparatet verkar i princip som tidigare protonpumpshämmare genom att blockera enzymet i magsäcksväggen, men har en viktig fördel: tabletten tas endast en gång per dag och frisätter läkemedlet i två separata steg, vilket ger fullständig symtomlindring under hela dygnet.
Detta är särskilt värdefullt för patienter som plågas av halsbränna och refluxbesvär som stör sömnen. Eventuella biverkningar liknar de som kan uppträda hos andra protonpumpshämmare. Numera säljs läkemedlet under namnet Dexilant.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online