
Stigmat kring kronisk leversjukdom drabbar inte bara den person som bär på sjukdomen, utan även dennes anhöriga. Människor som insjuknat i leversjukdomar märks ofta av samhället för sina påstådda livsstilsval. Diagnosen får därmed en dubbel effekt: den drabbade lider inte bara av de medicinska symtomen, utan även av social utfrysning.
Ordet "stigma" syftade ursprungligen på ett synligt märke som användes för att skämma ut eller vanhedra en människa. Märket kunde bestå av ett brännmärke eller en tatuering som den dömde eller utfryste personen tvingades bära. År 1963 utvecklade sociologen Erving Goffman begreppet socialt stigma. Sedan dess har ordet använts för att beskriva hur samhället nedvärderar en person på grund av ett tillstånd som personen själv inte kan rå för.
Kronisk leversjukdom har länge förknippats med tung alkoholkonsumtion. Sanningen är att levercirros kan orsakas av många olika faktorer, exempelvis kemikalier, vissa läkemedel samt genetiska sjukdomar som leder till ansamlingar av metaller i kroppen. Tyvärr antar många omgivningen att sjukdomen beror på alkohol så snart någon får diagnosen – något som är både felaktigt och sårande.
Hepatit är en inflammation i levern som orsakas av ett virus. Det finns tre huvudtyper: A, B och C. Hepatit A smittar genom dricksvatten som förorenats eller via otillräckligt tillagade skaldjur. Hepatit B och C överförs via blod och saliv. Eftersom hepatit B och C sprids genom blod bär de på ett stigma kopplat till intravenöst drogbruk och delade sprutor – trots att smittan kan ske på många andra sätt, exempelvis vid vårdgivning eller olyckor.
Enligt artikeln "Stigma, Hepatitis C and Drug Abuse" på HCV Advocate.org väljer många personer med hepatit att hålla sin diagnos hemlig på grund av de sociala stigmorna. Även om hepatit är en smittsam sjukdom som överförs via blod och saliv, går många alldeles för långt i sin försiktighet. Stigmat gör att vissa människor helt vägrar komma i kontakt med en smittad person. I artikeln beskrivs till och med en vårdpersonal som nekade att ge vård till en individ med hepatit C. Sådana reaktioner kan leda till djup social isolering för den drabbade.
Personer med kronisk leversjukdom stigmatiseras ofta för att ha en viss livsstil. Hepatit B och C sprids via blod och kroppsvätskor, medan hepatit A kan spridas genom fekal kontaminering och förorenat avloppsvatten. Många människor skiljer dock inte på de tre hepatittyperna. Det är därför inte ovanligt att stigmat kring bristande hygien eller ohälsosamma levnadsvanor fäster vid alla tre typerna. Eftersom hepatit är smittsamt sprids stigmat dessutom ofta till övriga familjemedlemmar, som kan mötas av misstro och undvikande i sin omgivning.
Kunskap är det viktigaste verktyget för att motverka stigmatisering. Genom att sprida korrekt information om hur leversjukdomar faktiskt smittar – och vilka orsakerna bakom dem är – kan vi hjälpa till att avliva myter. En öppen dialog inom vården, i skolan och i media gör det lättare för drabbade att söka hjälp utan skam, och minskar risken att familjer dras in i en orättvis social utfrysning.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online