Muskelvävnad är kontraktiv – den kan förkortas och bli tjockare. När muskelcellerna drar ihop sig drar de i sina fästen och sätter därmed kroppsdelar i rörelse. Cellerna som bygger upp alla typer av muskelvävnad kallas ibland muskelfibrer, eftersom de är avlånga till sin form.
Kroppens tre olika muskeltyper är glatt muskulatur, skelettmuskulatur och hjärtmuskulatur. Skelettmusklerna styrs viljemässigt, medan hjärtmuskulaturen och den glatta muskulaturen (som omger matsmältningsorganen) drar ihop sig och slappnar av helt utan medveten kontroll.
Den glatta muskulaturen delas in i två huvudtyper: multiunitär glatt muskulatur och visceral glatt muskulatur.
Multiunitär muskulatur fungerar som separata enheter och återfinns exempelvis i ögonens regnbågshinnor samt i blodkärlens väggar. Visceral muskulatur reagerar däremot som en sammanhängande enhet och finns i väggarna hos kroppens håliga organ.
Glatt muskulatur består av spolformade celler med varsin cellkärna. Cellerna är kortare än skelettmuskelcellerna och saknar de tvärstrimmor som kännetecknar både skelett- och hjärtmuskulatur.
Överföringen av impulser från cell till cell i den glatta muskulaturen ligger till grund för de vågliknande rörelser som kallas peristaltik. Dessa rörelser förekommer i vissa rörformiga organ, såsom matstrupen och tarmarna. Den vågformade rörelsen driver maten framåt genom matsmältningskanalen, där den successivt blandas med matsmältningsvätskor och bryts ner.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online