Matsmältning är en koordinerad, flerorgansprocess som omvandlar mat till absorberbara näringsämnen och avfall. Här är den stegvisa resan:
- Mun: Mekanisk nedbrytning genom tuggning; kemisk inledning genom salivär amylas (kolhydrater) och lingual lipas (fetter). Bollarformning för sväljning.
- Matstrupe: Peristaltisk transport (4–8 sekunder) via övre och nedre matstrupssfinktrar; ingen matsmältning sker.
- Mage: Magsaft (HCl, pepsinogen → pepsin) denaturerar proteiner → chym. Inteinsic faktor för B12-absorption. Chym frigörs gradvis via pylorussfinkter.
- Tunntarm (duodenum, jejunum, ileum): Primär plats för matsmältning och absorption. Pankreatiska enzymer (lipas, proteaser, amylas) + galle (emulgering) verkar på chym. Borstkantenzymer fullbordar nedbrytning. Villi/mikrovilli absorberar näringsämnen in i portalsystemet (monosackarider, aminosyror) och lymfa (kylomikroner).
- Tjocktarm (caecum, colon, rektum): Vätske/elektrolytåtervinning (1,5 L/dag). Fermentation av mikrobiota producerar KFAS, vitamin K, biotin. Avföringsbildning, förvaring, och defekation.
Viktiga integrationspunkter
- Neuroendokrin koordinering (CCK, sekretin, gastrin, GIP, motilin)
- Enteriskt nervsystem ("andra hjärnan") orkestrerar lokala reflexer
- Mikrobiom modulerar immunitet, metabolism och tarm-hjärna-axeln
Varje segment har specialiserad anatomi och fysiologi – störning i vilket stadium som helst orsakar karakteristiska malabsorptions- eller motilitetsstörningar.
