
Dysenteri är en allvarlig tarminfektion som orsakar blodig diarré. Sjukdomen finns i flera olika typer, som klassificeras efter smittkällan:
Amöbadysenteri orsakas av en encellig parasit, vanligtvis Entamoeba histolytica. Bacillär dysenteri orsakas däremot av bakterier, oftast från släktet Shigella.
Dysenteri kan bli mycket allvarligt, särskilt hos små barn, äldre och personer med försvagat immunförsvar. Behandling bör därför alltid ske i samråd med vårdpersonal.
Det viktigaste steget vid dysenteri är att snabbt återställa kroppens vätskebalans. Ge oral vätskeersättning som innehåller både vatten och elektrolyter. Vid katastrofhjälp och nödsituationer kan medicinsk personal bereda elektrolytlösningar genom att blanda rent vatten med påsar innehållande salt och socker.
Vid symtomatisk amöbadysenteri, där cystor påvisats, består behandlingen vanligtvis av metronidazol i kombination med tinidazol. Eftersom dessa läkemedel inte alltid eliminerar alla cystor bör de följas upp med diloxanidfuroat, iodokinol eller paromomycin.
Asymtomatisk amöbadysenteri bör endast behandlas i områden där sjukdomen inte är endemisk, eller om patienten har aids. Vid asymtomatisk infektion rekommenderas diloxanidfuroat, iodokinol eller paromomycin.
Kirurgisk behandling övervägs bara vid mycket svåra former av amöbadysenteri. En toxisk megakolon kan kräva en total kolektomi, det vill säga att hela tjocktarmen tas bort. En leverabscess kan behöva dräneras kirurgiskt om den brister in i perikardiet, hjärtsäcken runt hjärtat.
De flesta fall av bacillär dysenteri behandlas med stödjande vård. Hög feber hos barn ska behandlas, men undvik narkotiska antidiarréläkemedel – långvarig användning av denna typ av läkemedel kan ge allvarliga biverkningar. Antibiotika ges vid de flesta fall av bacillär dysenteri för att förkorta sjukdomsförloppet och minska smittspridning.
Kontakta en specialist i gastroenterologi eller infektionssjukdomar om dysenterin blir långvarig eller inte svarar på antibiotikabehandling. Ytterligare utredning kan då behövas för att fastställa rätt diagnos och behandlingsplan.
Du kan minska risken att insjukna genom god handhygien, särskilt efter toalettbesök och före matlagning. Drick endast kokt eller flaskvatten i områden med osäker vattenförsörjning, undvik råa eller otillräckligt tillagade livsmedel och tvätta frukt och grönsaker noggrant. God sanitet och säker hantering av livsmedel är avgörande för att förhindra smittspridning.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online