1. Hem
  2. Alternativ medicin
  3. Bett och stick
  4. Cancer
  5. Sjukdomar och behandlingar
  6. Tandhälsa
  7. Kost och näring
  8. Familjehälsa
  9. Hälso- och sjukvårdsbranschen
  10. Psykisk hälsa
  11. Folkhälsa och säkerhet
  12. Kirurgi och ingrepp
  13. Hälsa

Gastroesofageal refluxsjukdom (GERD): symtom, orsaker, diagnos och behandling

Vad är gastroesofageal refluxsjukdom?

Gastroesofageal refluxsjukdom (GERD) är en återkommande och mer allvarlig form av gastroesofageal reflux (GER). Reflux uppstår när den nedre esofagussfinktern – ventilen mellan matstrupen och magsäcken – inte fungerar som den ska, vilket gör att magsäckens innehåll kan stiga upp i matstrupen.

Att tänka på

GERD kallas ibland även för syrauppsvallning, eftersom magsyran kan stiga upp i matstrupen. Enstaka tillbakalopp av föda eller syra behöver inte vara något problem, men om det inträffar oftare än två gånger per vecka klassificeras det som GERD.

Symtom

Det vanligaste symtomet vid GERD är återkommande halsbränna, som uppstår när syra från magsäcken når matstrupen och orsakar en brännande känsla bakom bröstbenet. Bröstsmärta, rapningar och sväljsvårigheter kan också vara tecken på sjukdomen. Vissa personer upplever även sura uppstötningar, heshet eller hosta, särskilt nattetid.

Orsaker

Orsaken till GERD är en funktionsnedsatt nedre esofagussfinkter (LES). Sfinktern kan fungera dåligt av flera olika skäl, bland annat graviditet, övervikt eller fetma samt ett medicinskt tillstånd som kallas diafragmabråck (hiatusbråck), där en del av magsäcken pressas upp genom mellangärdet.

Diagnos

Läkaren kommer att dokumentera dina symtom och levnadsvanor, inklusive dina vanliga matvanor och eventuella läkemedel du tar. Ytterligare undersökningar kan innebära att en liten kamera förs ner i matstrupen (gastroskopi) för att leta efter tecken på inflammation eller skada, samt röntgenundersökningar medan du sväljer för att upptäcka avvikelser. I vissa fall mäts också syranivån i matstrupen under ett dygn.

Behandling

Rätt behandling av GERD beror på hur allvarligt tillståndet är. Livsstilsförändringar, som att undvika utlösande livsmedel och inte lägga sig ner direkt efter måltider, är ofta första steget. Läkemedel som syraneutraliserande medel (antacida), protonpumpshämmare eller H2-blockerare kan lindra besvären, och i svårare fall kan kirurgi rekommenderas för att åtgärda problemet.

Förebyggande åtgärder

Enkla livsstilsförändringar kan minska besvären avsevärt: ät mindre portioner, undvik fet, kryddig eller starkt syrad mat, begränsa kaffe, alkohol och rökning, håll en hälsosam vikt och vänta två till tre timmar efter måltider innan du lägger dig. Att höja huvudänden av sängen kan dessutom lindra nattliga symtom.

När bör du söka vård?

Kontakta vården om du har halsbränna mer än två gånger i veckan trots egenvård, eller om du upplever sväljsvårigheter, oförklarlig viktnedgång, kräkningar med blod eller svart avföring. Dessa symtom kan tyda på komplikationer och bör alltid utredas av läkare.

Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online