Smärtsam uppblåsthet orsakas av överskottsgas som fastnar i tarmarna och är ett mycket vanligt besvär. Den kan bero på vissa livsmedel eller på hur du äter din mat. Enligt Cleveland Clinic producerar de flesta människor cirka 1–3 liter gas per dag och släpper ut gas ungefär 14 gånger dagligen. Det blir ett problem när gasen fastnar, när för mycket gas bildas eller när tarmarna är överkänsliga mot gasen.
Flera grönsaker stimulerar gasbildning i matsmältningskanalen. Det gäller bland annat broccoli, sparris, brysselkål, vitkål, blomkål, majs och potatis. Dessa innehåller raffinos, en sockerart som magen har svårt att smälta. När maten inte bryts ner helt i magsäcken tar bakterierna i tjocktarmen över och jäser den, vilket bildar väte, koldioxid och metan – alltså gaser som kan ge uppblåsthet och obehag.
Laktosintolerans. Om du har svårt att smälta mejeriprodukter kan det ge smärtsam uppblåsthet. Undvik laktos, välj laktosfria produkter eller ta ett enzymtillskott med laktas.
Gluten- eller vetekänslighet. Intolerans mot vete är relativt vanligt. Drabbade bör undvika bröd, pastaprodukter och flingor baserade på vete.
Irriterable tarm (IBS). Vid irritabel tarm är tarmen överkänslig mot normala mängder gas, vilket ger smärtsam uppblåsthet och onormala tarmrörelser. Läkare kan ibland ordinera läkemedel, exempelvis imipramin, för att lindra besvären.
Funktionell dyspepsi. Detta tillstånd beror på ökad känslighet för luft i övre tunntarmen.
Celiaki (glutenintolerans). Personer med celiaki tål inte gluten från vete, vilket kan leda till kraftig gasbildning och andra magbesvär.
Att svälja luft i samband med måltider kan orsaka uppblåsthet – samma sak gäller att dricka genom sugrör eller att röka. Ät långsamt och tugga maten ordentligt. Även tuggummi och hårda godisar gör att du får i dig extra luft. Kolsyrade drycker kan dessutom ge uppblåsthet eftersom de innehåller gasbubblor.
Receptfria läkemedel mot gasbesvär kan hjälpa. Prova också värmedyna eller ett varmt bad, och regelbunden motion kan lindra uppblåstheten. Om du behöver söka vård kan läkaren göra en laktostoleranstest, ta blodprov för att utesluta celiaki samt röntga tunntarmen. Ibland görs även en gastroskopi av övre mag-tarmkanalen, och avföringen kan kontrolleras för blod eller höga halter fett.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online