När vi reser beter vi oss ofta annorlunda än hemma. Vi kanske lägger mindre vikt vid handhygienen, provar nya maträtter eller dricker vatten från okända källor. Nya ämnen och bakterier som kommer in i kroppen kan lätt leda till magproblem under resans gång. Det goda nyheterna är att de flesta besvär är lindriga och går att åtgärda med enkla beteendeförändringar eller vanliga läkemedel.
Matförgiftning ger klassiska symtom som illamående, kräkningar och diarré. Vissa former av matförgiftning kan också ge förkylningsliknande eller influensaliknande symtom. Resenärer är extra utsatta eftersom man äter och dricker annat än hemma, ofta på platser där livsmedelshanteringen skiljer sig från den egna vanan. Matförgiftning beror oftast på bakterier i maten. Den viktigaste behandlingen är att dricka rikligt med vätska för att återfukta kroppen och återställa förlorade elektrolyter.
Resediarré, ibland kallad "Delhi-buken", drabbar mellan 20 och 50 procent av alla internationella resenärer. Den känns igen på plötsligt lösa avföringar, ibland tillsammans med bukkramp eller kräkningar. Orsaken är oftast förorenad mat eller vatten. De flesta fall går över inom en vecka och kräver ingen medicinsk vård – se bara till att hålla vätskebalansen.
Dysenteri är ett allvarligare stadium av diarré där avföringen även innehåller blod och slem. Ytterligare symtom kan vara bukkramp, feber och kräkningar. Sjukdomen orsakas av bakterier och är mycket smittsam – den sprids främst genom hand-till-mun-kontakt. Trångboddhetsområden är särskilt utsatta, vilket gör att resenärer som besöker fattigare länder ofta exponeras för sjukdomen. Grundlig och regelbunden handtvätt minskar risken att smittas betydligt.
Förstoppning innebär att det är svårt att få fram avföring, eller att man måste pressa mycket hårdare än vanligt. Avföringen kan vara torr, ovanligt hård eller klumpig. Tillståndet kan bero på förändrade rutiner, brist på fibrer eller för lite vätska – tre faktorer som resenärer ofta drabbas av. Förstoppning går oftast att kontrollera genom att öka fiberintaget, motionera mer och dricka rikligt med vatten. Ibland kan ett laxermedel hjälpa till att få igång tarmarna.
Hakmaskar är små maskar, mindre än 2,5 centimeter långa, som tar sig in i tunntarmen och lungorna. De finns framför allt i tropiska och subtropiska områden där avlopp och sanitet inte hanteras ordentligt. Resenärer som besöker dessa regioner riskerar att bli en av över en miljard människor världen över som bär på hakmask. En smittad person kan helt sakna symtom, men det kan också handla om kliande utslag, diarré, trötthet och bukkramp. Behandling består av mediciner samt en ökad mängd protein i kosten.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online