Sura uppstötningar (GERD) – orsaker och riskfaktorer

Vad är sura uppstötningar?

Enligt Mayo Clinic uppstår sura uppstötningar, även känt som gastroesofageal refluxsjukdom (GERD), när magsyra rinner tillbaka upp i matstrupen. Tillståndet kan drabba vem som helst oavsett ålder. Det finns ingen botande behandling, men med rätt medicinering och kostvanor går besvären bra att hantera.

Så uppstår besvären

Sura uppstötningar består av magsyra eller galla som flödar baklänges upp i matstrupen när sfinktern – en liten muskelklaff längst ned i matstrupen – slappnar av vid olämpliga tillfällen. Normalt ska klaffen släppa ner mat i magen vid sväljning och sedan stängas tätt. När den istället slappnar av efter måltider eller dryck kan syran tränga upp, vilket ofta ger en brännande känsla eller tryck över bröstet. Denna halsbränna är ett av de vanligaste symtomen på GERD.

Behandling

Första steget i behandlingen av GERD är oftast en receptfri syradämpare, exempelvis Tums, som minskar mängden magsyra. Om det inte hjälper finns starkare läkemedel som neutraliserar eller hämmar syraproduktionen, såsom omeprazol (Prilosec) eller esomeprazol (Nexium).

Kostomläggning spelar också en viktig roll. Att undvika utlösande livsmedel som vitlök, kolsyrade drycker, tomater, citrusjuice, kryddstark mat och kaffe kan minska antalet episoder avsevärt. Även mindre måltider, att inte äta nära sängdags och att höja huvudändan på sängen brukar lindra nattliga besvär.

Hur vanligt är GERD?

Nästan 7 procent av befolkningen i USA lider av GERD. I västvärlden upplevs återkommande sura uppstötningar av en betydande del av den vuxna befolkningen, vilket gör tillståndet till ett av de vanligaste mag-tarmbesvären.

Riskfaktorer

Enligt Journal of Gastroenterology verkar GERD ha en ärftlig komponent, eftersom sjukdomen är vanligare bland nära släktingar. Övriga riskfaktorer inkluderar:

• Övervikt och fetma
• Graviditet
• Diabetes
• Rökning

Varning för komplikationer

Obehandlad, kronisk GERD kan utvecklas till ett tillstånd som kallas Barretts esofagus (Barretts matstrupe), där slemhinnan i matstrupen förändras och risken för matstrupscancer ökar. Den som har långvariga eller svåra besvär bör därför regelbundet genomgå gastroskopi (endoskopi) hos läkare för att kunna utesluta detta tillstånd och få adekvat behandling i tid.