Gallblåseinfektioner beror oftast på gallsten – små kristallina bildningar som uppstår när gallan stelnar inne i gallblåsan. De flesta fall av gallsten leder dock inte till infektion, men det kan inträffa när stenarna fastnar i de små gångarna som leder från gallblåsan till tunntarmen (gallegångarna). De blockerade gångarna orsakar en inflammation i gallblåsan som kan leda till infektion samt långvariga skador på gallblåsan, bukspottkörteln eller levern.
Genom att förstå dina symtom och lära dig vad som orsakar gallblåseinfektioner kan du samarbeta effektivt med din läkare för att genomföra en grundlig medicinsk utredning och ta fram rätt behandlingsplan.
Gallstenar, även kallade kolelitias, är den vanligaste direkta orsaken till gallblåseinfektioner. Medan stenar vanligtvis bildas i själva gallblåsan kan de ibland uppstå direkt i gallegångarna. Om gallstenar orsakar smärta eller infektion brukar de krossas i mindre bitar med ultraljudsvågor så att de kan passera genom gallegångarna. Om detta inte är möjligt, eller om komplikationer finns, kan kirurgisk borttagning av gallblåsan – så kallad kolecystektomi – bli nödvändig.
De flesta personer med gallsten får inga symtom alls. De som drabbas upplever typiskt smärta i övre högra delen av buken och kan få feber som kommer i toppar. Ett annat tecken på infektion till följd av gallstenar är gulsot, en gulaktig missfärgning av huden och ögonvitorna. Andra symtom som tyder på gallstenar inkluderar illamående, kräkningar, känsla av tryck och fullhet i buken samt lerfärgad avföring.
Akut kolecystit är den medicinska termen för en infektion eller inflammation i gallblåsan. Denna typ av infektion orsakar intensiv smärta och feber som kan pågå i 12 timmar eller längre. Smärtan vid ett akut kolecystitanfall sitter ofta under revbenen på höger sida av kroppen och kan utlösas av hosta eller andra rörelser. Även akut kolecystit orsakas i de flesta fall av gallstenar.
Patienter med misstänkt akut kolecystit bör söka omedelbar vård. Antibiotika ordineras vanligtvis mot denna typ av infektion. Blir läkemedlen verkningslösa är borttagning av gallblåsan generellt den rekommenderade åtgärden.
Gallblåseinfektioner är relativt vanliga världen över, särskilt bland medelålders, överviktiga kvinnor med ljus hud som har varit gravida flera gånger. Infektioner uppstår oftast till följd av överskott av kolesterol eller bilirubin i gallan, brist på gallsalter, eller när gallblåsan inte töms ordentligt på grund av en blockerad gallegång.
Det första steget vid diagnos av gallblåseinfektion är en fysisk undersökning där läkaren kontrollerar om buken är öm. Behövs ytterligare tester för en säker diagnos är de vanligaste metoderna blodprov, leverfunktionstester samt datortomografi (CT) av buken.
Utöver antibiotikabehandling för att bekämpa infektionen rekommenderas patienter med gallblåseinfektion att följa en fiberrik och fettsnål kost så snart de tål mat. En bra kost kan bidra till att förebygga framtida återfall utan mer invasiva kirurgiska ingrepp. Smärtstillande läkemedel kan också ordineras för att lindra besvären under tillfrisknandet.
Borttagning av gallstenar, eller av hela gallblåsan, rekommenderas om blockering eller inflammation leder till återkommande infektioner. Kirurgi förebygger alla framtida anfall av detta slag. Akut operation krävs om den gemensamma gallegången blir inflammerad eller om infektionen inte svarar på antibiotikabehandling.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online