
Diarré innebär lös och vattnig avföring, något som de flesta människor upplever vid något tillfälle under livet. Vid svår diarré kan även feber, frossa, uttorkning och kraftiga magkramper förekomma. Enligt National Digestive Diseases Information Clearinghouse medför diarré som varar mer än ett par dagar en allvarlig risk för uttorkning. Att förstå de bakomliggande orsakerna är avgörande för att kunna välja rätt behandling och veta när det är dags att söka vård.
Mat och vatten som är förorenade med parasiter och bakterier kan leda till svår diarré. När patienter drabbas efter att ha konsumerat kontaminerad mat eller vatten i utvecklingsländer kallas tillståndet researröra, enligt Mayo Clinic. Vanliga bakterier i mat och vatten i dessa områden är Escherichia coli, salmonella och campylobacter. Parasiten Giardia lamblia är också en välkänd orsak till svår diarré. Behandlingen består oftast av antibiotika och vätskeersättning, men i vissa fall slår den inte till, enligt Mayo Clinic.
Rotavirus är en vanlig orsak till svår diarré hos barn, enligt Health Central. Virusburen diarré smittar, men noggrann handtvätt och god hygien förhindrar effektivt spridningen. Även cytomegalovirus, Norwalk-virus (norovirus) och herpes simplex kan orsaka svår diarré, enligt Mayo Clinic. Antibiotika har ingen effekt mot virusorsakad diarré – istället är vätskeersättning helt avgörande för att förhindra uttorkning.
Kroniska tarmsjukdomar som irritabel tarm (IBS), Crohns sjukdom, kolit och celiaki (glutenintolerans) kan ge upphov till svåra diarrésymtom hos vissa patienter. Kronisk diarré är vanligt förekommande vid dessa tillstånd. Nervös diarré ses hos patienter med irritabel tarm och uppstår ofta i perioder av hög stress, exempelvis inför en jobintervju, enligt USA Today. Langvarig stress kan dessutom göra att den svåra diarrén blir kronisk. Vätskeersättning och stressreducering kan hjälpa patienter med denna form av besvär.
Antibiotika kan utlösa svår diarré hos vissa patienter. Dessa läkemedel förstör både goda och skadliga bakterier i tarmen, vilket skapar en obalans i kroppen som leder till diarré. Läkare brukar avbryta antibiotikabehandlingen när diarrésymtomen blir allvarliga och kroniska.
Vissa livsmedel kan orsaka svår diarré hos känsliga personer, bland annat mejeriprodukter och artificiella sötningsmedel. En person som är laktosintolerant drabbas ofta av svår diarré och magkramper efter att ha ätit mejeriprodukter. Även fruktos, sockerarten som naturligt finns i frukt, kan utlösa symtomet hos vissa individer.
Patienter upplever ofta svår diarré efter en operation där gallblåsan tagits bort. Tillståndet uppstår när mat passerar matsmältningssystemet för snabbt eller när det finns en överdriven mängd galla i tjocktarmen. Kostförändringar kan hjälpa till att kontrollera den svåra diarrén efter gallblåseoperation.
Kontakta vården om diarrén varar längre än två till tre dagar, om du uppvisar tecken på uttorkning såsom mörk urin, yrsel och torr mun, eller om du får hög feber eller blod i avföringen. Tidig diagnos av den bakomliggande orsaken gör det möjligt att få rätt behandling och undvika komplikationer.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online