Gallblåsan är ett litet, päronformat organ som inte är livsnödvändigt. Den ligger på höger sida av buken, nära levern. Gallblåsans uppgift i matsmältningsprocessen är att lagra den galla som levern producerar, tills den släpps ut i tunntarmen för att hjälpa till att bryta ner fet mat. När gallan stannar kvar i gallblåsan och orsakar besvär kan det bli nödvändigt att operera bort den.
Vid en laparoskopisk gallblåseoperation tas gallblåsan bort genom flera små snitt i buken. Den mer invasiva öppna kolecystektomin, där gallblåsan avlägsnas genom ett större snitt, krävs om komplikationer uppstår under ingreppet. Återhämtningen ser olika ut beroende på vilken operationsmetod som använts.
Patienter som genomgått öppen gallblåseoperation får stanna kvar på sjukhuset i flera dagar för en första återhämtningsperiod, medan laparoskopiska patienter oftast får åka hem redan samma dag som operationen.
Det första målet efter en gallblåseoperation är att patienten ska kunna resa sig ur sängen och promenera med hjälp av sjukhuspersonalen. Efter övervakning för att säkerställa att läkningsprocessen har inletts på rätt sätt börjar patienter som gjort en öppen kolecystekomi äta klar vätska under sjukhusvistelsen. Laparoskopiska patienter skickas hem med rekommendation om flytande kost samt instruktioner om att gradvis börja äta lätta måltider så snart de känner sig redo.
En viss smärta är normal efter både laparoskopiska och öppna gallblåseoperationer. Hur mycket det gör ont varierar givetvis från person till person. Vårdpersonalen följer upp smärtan med hjälp av en smärtskala där noll innebär ingen smärta alls och tio den värsta tänkbara smärtan.
Smärtlindrande läkemedel ges vid behov – allt från receptfria antiinflammatoriska preparat som ibuprofen vid lindrig smärta till narkotiska smärtlindringar vid svårare besvär. Kontakta din vårdgivare om smärtan inte börjar avta efter några dagar, eller om den i stället förvärras.
Oavsett vilken operationsmetod som används har du ett eller flera sårsnitt som behöver läka. Snitten stängs vanligtvis med kirurgiska häftklammer, stygn eller steristriptejp. Ungefär en vecka efter operationen behöver du återkomma till din läkare för en kontroll, där eventuella häftklamrar eller stygn tas bort.
Under tiden ska sårområdet hållas torrt och rent. Byt förband enligt anvisningarna och håll utkik efter förändringar i sårets normala sekretion, eftersom detta kan tyda på en infektion. Löstsittande kläder som inte gnuggar mot snittet minskar obehaget under läkningsprocessen.
Du behöver inte nödvändigtvis fortsätta med den fiberrika och fettfattiga kost som många följer före en gallblåseoperation. En sådan kost bidrar dock till god allmän hälsa och är därför bra att behålla även efter ingreppet.
Lär dig lyssna på kroppens signaler om huruvida maten du äter passar dig. Illamående efter en måltid kan betyda att kroppen ännu inte är redo för just den typen av mat. Kom också ihåg vikten av att dricka åtta till tio glas vatten eller andra alkoholfria och koffeinfria drycker varje dag.
Diarré är en vanlig biverkning efter gallblåseoperation. Frekvensen av och trängen till tarmtömning behöver inte ha ökat jämfört med före operationen, men avföringen tenderar att vara lösare och mer vattnig. Kontakta din vårdgivare om diarrén pågår i mer än tre dagar i rad.
Förstoppning kan däremot bli ett problem om du fått narkotiska smärtlindrande läkemedel ordinerade. Försök då öka ditt intag av fibrer och vätska, samt byt till ett icke-narkotiskt smärtlindringsmedel. Om du inte haft någon avföring på tre dagar i rad efter operationen bör du kontakta din vårdgivare.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online